Den ofrivilliga modellen:)

Såhär på Lucia hade jag stora planer på att ta "det perfekta luciakortet" på Salma. Ni vet, unge som sitter still och ler harmoniskt med slätstrukna kläder och glittret på plats i håret. Haha - vart fick jag ens den tanken ifrån?

Dotter var ändå ganska givmild och gav mig exakt 15 sekunders möjlighet att knäppa bilden innan hon slet glittret ur håret och började rulla runt på parkettgolvet. Något harmoniskt leende var det dock inte tal om. Istället kan man ju...:

studsa upp och ner i soffan så att mamman omöjligt får in någon skärpa med kameran...

eller göra den "farliga" minen och kisa jättemycket med ögonen...

eller klassikern: lipa!

Salma - fotografen 1-0 kan man väl säga! Till slut smygfotade jag darlingen när hon koncentrerat spanade på Luciatåget på tv. Och detta Luciatåg har det sedan pratats om resten av kvällen. Salma har upprepat minst en miljon gånger att "tokiga fittor har blad i håret". Jag förmodar (hoppas!) att hon syftar på FLICK-tärnorna som hade kransar på huvudet;)

Förresten, ser ni hur långt hår Salma har fått?! Vojne Vojne. Liten blir verkligen stor.

Tadaaa!

Saffransbiscotti blev det. Det här receptet måste ni bara testa! Jättelätt, några få ingredienser och så doftar det så gott och smakar mums till Luciakaffet! Vill du smöra lite för din omgivning så stoppa ned i burk och gulla till det med ett band runtom och vips så har du nånting fint och gott att ge bort:)

Närbild på saffransbiscotti...mmmm....

Du behöver (för ca 40 st saffransbiscotti)

2 st ägg
1,5 paket saffran
100 g sötmandel
100 g smör
1 dl socker
4 dl vetemjöl
1 tsk bakpulver

Gör såhär:

1. Hacka sötmandeln grovt.

2. Blanda ihop ägg och saffran. Tillsätt smör och socker. Elvispa en stund.

3. Rör ner mandeln, mjöl och bakpulver och blanda ihop en kladdig degklump.

4. Gör tre långa rullar av degen, lägg på bakplåtspapper på en plåt och platta till varje rulle litegrann.

5. In i mitten av ugnen i 200 grader i 15 minuter.

6. Ta ut plåten, låt svalna en stund. Skär kaklängderna på snedden i ca 2 cm breda bitar.

7. In i ugnen igen, men denna gång endast 75 grader varmt! Låt stå ca en timme.

Klaaart!

Idag är det Lucia-firande på Salmas dagis, men denna mamma planerar att dissa det projektet...minuspoäng i föräldraskapet? Men äsch, det känns så skumt planerat. Sent på eftermiddagen ska det vara, och utomhus dessutom. Så ungarna ska stå där övertrötta och gnälliga när det är becksvart och svinkallt ute och ha kliande glitter på mössan...njä. Det får andra ägna sig åt. Jag och Salma klär ut oss och firar här hemma!:)

Efter midnatt...

Något av det mest njutningsfulla jag vet är att sitta uppe alldeles ensam på natten och baka. Bara jag, några tända ljus, en degklump och gamla sköna Seinfeld-avsnitt på tv:n:) Ibland stannar jag upp och förfasar mig över hur mycket tant-varning det är på att gilla bakning så mycket, och så ser jag en skrämmande inre bild av mig själv i rutigt förkläde (sytt själv), fullt sysselsatt med knyppling och med ett belåtet leende på läpparna...

Obs! Ännu är jag faktiskt så ung att jag inte ens vet vad knyppling är för något, men ge mig några år så;)

Hursomhelst, det jag skulle komma fram till är att jag just nu, vid ettsnåret på natten, sitter och bevakar mitt senaste lilla bak-projekt som glimrar i ugnen. Imorgon får ni se vad det blev för något...

Scchhh....

Min lilla lilla lilla bebis har blivit lite större och sover i egen säng...

Ett litet språkligt problem

Dottern har stora problem med bokstaven L. Dessutom omvandlar hon gärna bokstaven "K" till bokstaven "T". Resultatet är att vissa ord som kommer ur underbaringens mun inte riktigt låter som mamman och pappan skulle önska att de lät.

"Flicka" har helt enkelt blivit "fitta". Småroligt här i hemmets isolerade vrå, och Helal och jag fnissar en hel del åt det, men miiindre roligt ute på stan när en flicka passerar och Salma vrålar "TITTA MAMMA - EN FITTA!"

Nu har även ordet "ficka" blivit "fitta". Och just nu tycker Salma att det är hemskt roligt att lägga saker i min jackficka, vilket hon högljutt talar om. Gärna offentligt. Gärna för okända. "Sajma lägga duplo mammas *biiiip*" Ja ni fattar.

Snart går jag inte utomhus med ungen längre.

Blickar ivrigt framåt...

Om exakt en månad ska jag få se Bebbs på UL igen!
Om exakt två månader fyller Salma två år! Otroligt!
Om sisådär fyra månader är jag tvåbarnsmamma! (om allt går bra peppar peppar peppar osv)

Ibland slås jag bara av hur fort allting går och hur galet spännande det är egentligen. Livet.

Kära tomten

Jag önskar mig inte magsjuka i detta hus såhär precis innan jul. Tack.

Julmuffins, någon?

Goda pepparkaksmuffins blev det! Juldekorerade och allt:)

Till 12 stora muffins behöver du:
´
4 ägg
4 dl socker
3 dl grädde
200 gram smör
5,5 dl vetemjöl
4 tsk bakpulver
3 tsk ingefära
6 kryddmått kryddnejlika
2 tsk kardemumma
4 tsk kanel

Glasyren görs av:
philadelphia-cream-cheese
florsocker
smör

Jag tycker man måste blanda till glasyren efter eget tycke och smak. Ibland vill man ju ha den sötare och ibland med mer philadelpia-smak! Idag blev det nog nästan ett helt paket philadelphia, ca 2 dl florsocker och ca 50 gram smör.

Gör såhär:

1. Smält smör och blanda i grädden. Låt svalna medans du:
2. Elvispar ägg och socker pösigt
3. Rör ned smör-och-grädd-blandningen i ägg-och-socker-blandningen.
4. Rör ihop de torra ingredienserna, sikta ner i smeten och rör om.
5. Häll smeten i stora muffinsformar. Inte ända upp till kanten, men nästan:)
6. Grädda i mitten av ugnen i 200 grader i 15 minuter.
7. Rör ihop glasyren och bred över muffinsarna då de svalnat en stund. Dekorera med vad du vill, jag ville ha silverkulor och röda nonstop.

8. Beordra hem lite muffins-suget besök;)

Nu ska vi kolla på Julkalendern här hemma. Salma är djupt fascinerad av denna serie, och lite smårädd också...

Och gissa vad?! Ungen hann vara frisk på dagis i hela två (2!) dagar innan det var dags för magsjuka. Jag skickar onda ögat på alla föräldrar som uppenbarligen inte låter sina sjuka kids vara hemma tillräckligt länge *morrrr*

Tänd ett ljus...

Upp tidigt i mörkret och tända ljus. Lång adventsfrukost med Salma som pratar och pratar om glitter och fjärilar och stora bussar och plåster...Morgnarna med Salma är det bästa jag vet.

Nu ska vi ut och leka. Sen blir det pepparkaksmuffins-bak! Återkommer med recension:)

Glad andra advent!

Härligt lata dag!

Det är knappt så att jag vågar skriva det - men jag och min dotter sov till HALV ETT på dagen idag! Klockan nio på morgonen klättrade hon ur sin säng och jag hörde hennes trippande steg över parketten. Så kom hon in till mig i stora sovrummet, kröp ner nära mig och tryckte sina kalla små fötter mot min varma mage, och så sov vi alltså vidare till halv ett. Undrar just om man kan göra detta till en återkommande lördagslyx?

När vi masat oss upp och ätit pannkakor till brunch gick vi ner till det pyttelilla torget precis utanför vårt fönster där det idag var julmarknad. Trevligt, men bäst av allt - det fanns ponnyridning! Salmas ögon blev overkligt stora när hon förstod att hon faktiskt skulle få sitta på hästen, och när den dessutom började röra på sig så skrattade ungen så att tårarna trillade:) Uuunderbart!

Innan vi gick hem igen tog vi en sväng förbi mamma och pappa också och fick smaka nybakade pepparkakor. Nu sover Salma, och Helal och jag ska fixa fruktsallad och kolla på hyrfilmen "Farväl Bafana". Imorgon är risken stor att jag bakar nånting juligt, jag har ohyggligt många roliga recept som ligger i kökslådan och väntar! Tyvärr ska jag till barnmorskan och väga mig nu i veckan...borde man inte få dispans från sådant larv i december månad?!

Dagen idag. Kvällen ikväll.

Vilket aptrist december-väder vi har! Men men, ingenting kan förstöra min freeedagskänsla! Jag och Salma läste böcker och dansade till gamla Alanis Morissette-hits hela dagen. Sen kom jag på att jag skulle fixa någon av Helals älsklingsrätter till middag, men jag kunde inte riktigt bestämma mig för vilken, så det fick bli båda!

1.Piroger. Lätt att göra, gott att äta. Gör bara smördegsplattor eller köp färdiga. Kavla ut lite lagom och dela i fyrkanter. Fyll med vad du än är sugen på för tillfället. Bra exempel är spenat och fetaost, eller stekt köttfärs och oliver. Vik ihop till trekanter, pensla med ägg och in i ugnen!

psst: man kan även göra efterrätt genom att tex fylla plattorna med vaniljkräm och goda bär, vika ihop och pudra florsocker över....

2. Saffranskyckling på spett. En storfavorit här hos oss! Rör ihop olivolja, riven lök och saffran efter behaaag:) Skär kycklingfilé i lagom stora bitar och vält ner i marinaden. Låt stå i kylen några timmar. Lägg även grillpinnar i blöt. Spetta upp kycklingen, salta och peppra och grilla i ugnen i 225 grader ca tio minuter. Flippa runt spetten efter halva tiden!


Till detta är det gott med ris. Och vill man piffa upp det gamla tråkiga riset så är det bara att hälla i en burk kokosmjölk och vips så har man smaskigt kokosris!

Helal bättrade på fredagskänslan ytterligare när han kom hem med rosor och glatt tog sig an berget av disk jag byggt upp under dagen:D


På fredagkvällar får Salma vara uppe hur länge hon vill. Helal och jag ligger i soffan och Salma klättrar omkring på oss som en liten apa. Så mysigt! När hon inte klättrar på oss sitter hon gärna och vinglar på något armstöd eller uppe på soffryggen. Vilken ställning som helst egentligen, bara den gör att föräldrarna inte riktigt kan slappna av;)

Men så småningom kommer tröttheten smygande och då är det allra skönast att ligga i pappas famn och äta choklad! Observera den plutande munnen Salma har när hon är riktigt koncentrerad - just nu är det IDOL-finalen som är riktigt riktigt spännande:)

Haha, jag antar att ni sett den där HM-reklamen med snygga tjejen som ligger och posar i underkläder? När Salma såg den ikväll blev hon alldeles upprörd, sprang fram till teven och skrek "mammas biibooo!!!" (mammas behå!) Personligen tycker jag nog att reklamtjejen kan få behålla min behå, bara hon lämnar tillbaka min kropp! För visst var det väl sådär jag såg ut...någon gång? *hohoho*

Trevlig helg alla! Och en särskilt trevlig sådan önskas Pia som fyller 25 idag och därmed definitivt har påbörjat sin resa mot det oundvikliga förfallet;) Grattis!

Ormen duschar

Har ni märkt hur otroligt mycket man uppskattar helger när man är vuxen?! När torsdagskvällen är här har jag börjat få den där känslan man hade som barn dagen innan sin födelsedag. Då är man bannemig tacksam!

Här på Trädgårdsvägen puttrar mannagrynsgröten på spisen och Salma hänger sig åt sin vattenfärgskonst. Mamman ser fram emot ett långt varmt bad senare ikväll och så lite ljuvt mutter från Leif GW Persson i Efterlyst...

Helal jobbar och istället för att sakna honom tänker jag ägna mig åt sådant som jag (oftast eller iallafall ibland)undviker när han är hemma. Som att drapera mig i min mest osmickrande, noppiga, halvtrasiga (men skööönaste) morgonrock, ha håret i en alldeles förfärlig knut mitt på huvudet och lyssna på musik som han hatar:)

Konversation med målande dotter:

Jag: åh vad fint du målar!
Salma: Orm!
Jag: Jahaaa, är det en orm? Jättefin orm!

*Salma målar plötsligt massor av streck över ormen*

Jag: ojsan! Nu är ormen borta!
Salma: Nä. Orm duscha!

Jamen SÅKLART!:)

Bra bra bra

Känns bra nu ja. Dotter frisk, busig och glittrande glad från morgon till kväll. Sambo frisk och pussvänlig igen. Jag klarade mördar-statistik-tentan och läser nu psykologi som är SÅ mycket roligare. Och snart är det freeedag igen!

Igår hittade jag den perfekta barnsängen till Salma på Blocket och släpade med mig min far ut till Enskede för att hämta den. När pappa sedan kånkade in sängen i vår hall blev Salma alldeles till sig och ropade "fafa GJORT säng te Sajma!" (morfar har gjort en säng till Salma!):)

Premiärsovandet i sängen gick över all förväntan. Såhär i början turas Helal och jag om att sova på en madrass på golvet nedanför, så att det inte blir för mycket förändring på en gång för vår plutta som samsovit i snart två år. Men så småningom ska vi nog tassa ut från barnrummet och erövra vårt eget vuxen-sovrum igen...spännande!;) Men ärligt talat saknar jag redan att sova med Salma nära nära, med hennes små händer intrasslade i mitt hår och hennes söta mini-snarkningar i mitt öra *snyft*...

Imorse lämnade jag Salma på dagis igen efter två veckors sjukdomsledighet. Vojne vojne vad jag gruvade mig på vägen dit. Mardrömsscenariot var ju att Salma skulle ha glömt bort allt det roliga med dagis och att vi skulle tvingas börja om med hela inskolningsprocessen. Men SVISCH så hade ungen slitit av sig kläderna och jublande rusat in på avdelningen utan att ens ta adjö av sin mor. "åhhh daaagis joooligt, åhh Sajma leka baaarnen!" hörde jag henne ropa överlyckligt därinne. Puh!

Bebbs växer så det (jag) knakar och det är numera rutin att folk frågar om det kanske inte är tvillingar ändå därinne. Nej och nej och nej. Jag BLIR faktiskt såhär tjock när jag är gravid. Liten sover mest hela tiden men om jag trycker på magen får jag en (irriterad och yrvaken?) spark tillbaka:)

Trevlig Lill-lördag på er! Jag kastar frisk-och-glad-baciller omkring mig till dem som behöver det!

Julmarknad

Ett kallt men julmysigt Skansenbesök blev det denna första advent.


Pia och Salma vid dansbanan. Tydligen har jag en dotter som ääälskar ringdans så det blev ett par vändor med "räven raskar" och andra klassiker. Salma hade gärna dansat tills Skansen slog igen för dagen. Mamman är fullt belåten fram tills midsommar!;)

Lussebulls-shopping!
Salma fnittrade förtjust när hon fick "je jamm bujje" (ge lamm bulle).

Sälarna var störtskojiga och Salma spanade vilt över vattenytan för att hålla reda på dem. Sen blev det visserligen lite drama då dotter ville "BAAAADA!" med sälarna, men det hotande psykbrytet motades i grind med hjälp av lite ischoklad...

Avslutningsvis en karusell-tur!

Mysig dag, men åååhhh vad trötta vi var när vi kom hem! Det planerade pepparkaksbaket blev ett avslappnande skumbad istället och Salma somnade i min famn med bubblor upp till hakan. Bara att kliva upp, torka av sovande unge och välta isäng:)

Ska nog krypa ner hos henne nu och sova jag med *gääsp*. Undrar om min kropp får någon slags chockreaktion då - jag som aldrig lägger mig före midnatt?

Mantra:

Det är underbart att ha barn. Underbart underbart underbart. Detta är mitt mantra vid extra speciella tillfällen. Som när Salma kommer rusandes och helt utan förvarning kör upp en bläckpenna i näsan på mig.

AJJJJJ!!!

Hejdå höst!

Nu blir november snart december. Ja! Och det är fredag igen. Ja! För en gångs skull känns det som om skolveckan gått hyfsat fort och det som skulle bli gjort har minsann blivit gjort. Salma är på bättringsvägen och har vaktats av mormor och morfar idag, till hennes stora förtjusning. Själv har jag skrivit klart mitt PM i forskningsmetodik och fixat grekiska köttfärsbiffar till middag. Så lättlagat och så gott!

Gör såhär:

Blanda ihop köttfärs med någon ganska stark kryddblandning (typ tacokrydda). Knäck i ett ägg och ös på en liten förpackning gräddfil. Strimla ner soltorkade tomater och halva oliver. På med lite mjöl så att smeten inte blir för rinnig. Forma biffar (de ska vara ganska kladdiga) och lägg på plåt. Tryck ner fetaost-bitar i biffarna. Ca 200 grader i ugnen tills biffarna fått schysst färg.

Servera helst med någonting annat än Kungsörnen spagetti;) Här hemma fick dock dottern bestämma och då var det spagetti och inget annat som gällde. Och är man sjuk så måste man ju tilldelas lite extra makt, tycker föräldrarna.


I tv-soffan ikväll blir det den gamla klassikern vaniljglass med skivade bananer och varm chokladsås. Nyttiga Salma ville endast och allena ha gurka till efterrätt. Och denna delikatess äter hon på ett mycket systematiskt vis:

Förhoppningarna inför helgen är att Salma ska komma i toppform så att vi kan ge oss ut i julruschen och köpa alla julklappar som köpas skall. Imorgon kväll är vi bjudna på middag hos farmor och på söndag önskar jag hett och innerligt att vi kan strosa omkring på Skansens julmarknad och riktigt maxa julkänslan! Ett litet pepparkaks-bak står också på önskelistan.

Trevlig helg!

ps: jag har hittat julklappen jag letat ihjäl mig efter till Helal. Men fy fasen vad dyyyyr den var! Det känns som om det enda rätta vore att utsätta mannen för något slags halvgrymt test för att avgöra om han verkligen är värd detta;) Måste klura på det...ds.

Heja penicillinet!

Se där! Efter blott ett och ett halvt dygns medicinering börjar det glittra i Salmas ögon igen och de hasande stegen förvandlas till ett piggt trippande. Kreativiteten är visst också på ingång. Strax innan läggdags skapar hon under koncentrerad tystnad detta tidlösa konstverk av två urdruckna mjölkglas, två ljushållare och två strumpor:)

Spottande Salma, salta Helal och supermassören Hanna

Jodå, ungen är fortfarande sjuk. Igår blev det ytterligare en vända till farbror doktorn som denna gången var en fröken. Salma hasade in i undersökningsrummet med djupa suckar och tunga steg så att det skulle vara bortom all tvekan hur eländig hon kände sig. Knallröd i halsen var hon, och skrällig ajaj-hosta. Och öroninflammation. Stackars lilla!

Såååå nu har kampen om att få in penicillinet i den söta lilla munnen påbörjats. Jag har blandat det i äppelmos och ungen spottar ut. Jag har blandat det i glass och ungen spottar ut. Jag har kört den grymma stilen och sprutat in medicinen ganska långt ner i halsen - och ungen gurglar upp och spottar ut. Och låt oss inte glömma den lika äckliga hostmedicinen som även den ska in i underbaringen på något mystiskt vis...

Hur gör man?!

Någon liten milliliter måste ändå ha slunkit ned för inatt hostades det en aningens mindre och gud så lättad man blir! Helal och jag försökte oss på en myskväll som startade lite sisådär då det visade sig att den ugnsbakade laxen som Helal slängt ihop inte alls var meningen att ugnsbakas. Än mindre ätas av gravida.

-Ehhm, älskling, vad har du gjort med laxen?
-Vaddå?
-Jomenalltså, den är väldigt salt.
-Konstigt. Jag har inte gjort nåt med den...
-Men är det helt vanlig lax?
-Eh ja...gravad är väl vanlig?
-Neeeeej. Gravad betyder inlagd i salt.
-Ahaaa....

Oh well. Det blidde ciabatta-mackor till middag istället, och hyrfilmen "Ett öga rött" som var betydligt sämre än den underbara boken. Avslutningsvis lyckades Helal manipulera till sig en ryggmassage genom att ynkligt pipa fram att jag minsann kommit med dåliga ursäkter alla de senaste fyra gångerna han desperat velat ha en. Kan väl hända...men jag hade faktiskt ont i tummen!;)

Snart helg igen! Tjoho! Redan ikväll tänkte jag ge Helal det delikata uppdraget att leta fram allt advents-pynt i källaren. Åhhh vad roligt han kommer få! Jag riktigt ryser av avundsjuka! Synd att jag är så väldigt gravid och inte kan hjälpa till:)

Ska det vara så omöjligt?!

Nu har jag letat i månader efter en julklapp till Helal. Jag vet precis vad jag vill ha, hur det ska se ut och vad det får kosta. Men nej, det finns inte! Inte ens om det får kosta hur mycket som helst. Det existerar inte på marknaden. Det är ett mysterium. Herregud, jag bor i Sveriges huvudstad och kan inte få tag i en så förhållandevis simpel sak som detta! Staden fullkomligt dignar av tokiga prylar som jag inte kan tänka mig att en endaste människa någonsin kommer ha verklig nytta av, men min lilla fjuttiga shopping-önskan om en pryl som funnits hur långt tillbaka i tiden som helst, en jäkla klassiker, kan inte uppfyllas. Jag blir galen!

Nattlig mamma-noja...

Helal sover hos sjuka Salma inatt och jag borde väl passa på att sova ut när jag har chansen, men nej. Jag sitter uppe och lyssnar spänt på hennes hosta, analyserar varje andetag. Tycker att hostan ändrat karaktär och blivit mycket mer stötig nu. Dessutom har hon fått lite feber och inte varit riktigt "sig själv" ikväll.

Är det lunginflammation? Borde jag ringa någonstans? Borde vi åka till akuten? Eller är det bara att avvakta och se? Blä, jag AVSKYR att avvakta! Jag önskar mig hett någon slags liten sjukdomsguide där man bara kryssar i vilka symtom ungen har och får en exakt diagnos och åtgärdsförslag!

Usch och fy, det kommer bli en lång natt...

Stopp!

Helal går ut i hallen och börjar ta på sig ytterkläderna för att åka och träna. Salma rusar efter honom med världens fart och ilskna små viftande händer.

"STOPP!" ropar hon ilsket. "Pappa INTE jobba! Pappa STANNA! Pappa SITTA med Sajma!"

Givetvis kom han inte iväg någonstans. En viss liten dam har en viss pappa stenhårt lindad kring fingret;)

Kort sjuk helg

Svisch så var helgen förbi och det känns som att 95% av min tid gått åt till att torka Salmas snoriga näsa:( Dagis är bra på så många sätt och Salma älskar att gå dit, men jäääklar vad sjuk ungen har varit sen hon började där! Knappt hinner hon tillfriskna från en förkylning förrän det är dags för nästa och varannan dag sitter det en trevlig lapp på dagisdörren som upplyser om att "just nu går det diarre/kräksjuka/annat najs på avdelningen".

Ur smittosynpunkt blir det ju inte direkt bättre av att Salma är jordens pussigaste lilla människa och tar ömma smackande avsked av samtliga barn och fröknar varje dag då det är dags för hemgång;) "Heeej-dåååå" ropar hon sen med djupt beklagande stämma och vinkar med hela armen dag ut och dag in som om det vore sista gången i livet hon besökte dagis. Min lilla drama-babe!

Nåväl. Imorgon blir hon hemma med sin far medan stackars stackars jag tentar av statistikeländet i sex timmar. Orkar inte ens tänka på det, än mindre plugga till det...

Istället tar jag helgens sista glas fejk-vin och önskar alla en makalöst fantastisk måndag!:)

Konsten att hänga tvätt...

Igår kväll skulle Helal hänga tvätt.

Idag upptäcker jag resultatet. Vad sägs om tekniken? Jag slås genast av den skrämmande tanken att han kanske håller på att bli som...jag? Och tro mig, två Hannor är inte vad detta hushåll behöver.

Men gääääsp!

Konversation klockan FEM imorse:

- Upp mamma, UPP!!!
- Uhuh-uu???
- Sajma huuungjig! Sajma kissa böjan! Sajma töjstig! Sajma vill DANSA!!!

Tre och en halv timme senare har Salma ätit två frukostar, bytt två blöjor, dansat till Grace-Kelly-låten sjutton gånger, hällt ut ett glas apelsinjuice på vita mattan och tryckt in en tryffelchoklad i soffan.

Och jag har ännu inte orkat fatta att dagen har börjat....

Lilla magen...

Oh yes - här är jag och magen. Eller magen och jag;) Och nej, det är inte dags att föda imorgon och nej, det är varken trillingar eller tvillingar som väntas.

Vecka 19 nu...snart halvvägs iallafall! *iiiii*:)

Åhh fredag ljuva fredag...nu har vi precis ätit tortilla-middag och såfort lillplutt har somnat ska vi ligga sked i soffan (jo, jag intalar mig att vi fortfarande får plats) och smutta på rykande glögg. Kanske åker den där struten med glögg-tryffel som jag fick på födelsedagen fram också (såklart den gör).

Så ska vi ju heja på IDOL-Daniel en stund, och så har jag grandiosa planer på att avsluta dagen med ett glas jordgubbsvin och Helal som personlig ryggmassör:)

Trevlig helg!

Lite torsdagskärlek

När jag kom hem från skolan igår kväll var det snarare natt och jag hörde redan i hallen hur Helal och Salma snarkade ikapp:) På köksbordet låg ett litet gulligt meddelande till mig och en present i form av två lerfigurer som de knåpat ihop och så fint skrivit vem som gjort vad ifall man skulle ta miste:) Mina älsklingar!

Min idol

Är det någon mer än jag som bara avgudar Leif GW Persson? Det måste det ju vara med tanke på att detta är sveriges skönaste man!

Så jävla butter. Så sträv. Och så sjukt rolig. Varje gång han pratar i nåt tv-program så blir jag alldeles bortkopplad från omvärlden och bara njuter av hans resonemang. Det bästa är när han får en fråga och börjar veckla in sig något makalöst i sitt eget svar och man sitter där med spetsade öron och tänker att detta tar han sig aldrig ur - men så glimrar det till och han kommer fram till någon helt fantastisk oväntad poäng.

Eller när han är inbjuden till ett program för att programledarna vill använda honom till att bekräfta en teori som de har. Och han bara sabbar alltihop! Det är underbart. Som igår när han var inbjuden till "Ekdahl och Hakelius" för att ge sina åsikter om den organiserade brottsligheten i Sverige.

"Leif GW Persson, vad SÄGER du om den ökade organiserade brottsligheten i Sverige? Kan man inte se en skrämmande utveckling?!" säger Ekdahl upphetsat och publiken sitter på spänn. Leif kliar sig i skägget och svarar "Nä, det tycker jag verkligen inte att man kan säga. Det var betydligt värre med den saken förr i tiden, nu är det jävligt lugnt på den fronten. Framförallt om man jämför internationellt." Ekdahl blir ställd och försöker rädda situationen. "Men tycker du inte att polisen borde ha mer fokus och resurser för att bekämpa den här typen av brottslighet?!". "Nä, det är onödigt. Det är ju inte som i amerikanska filmer direkt" muttrar Leif. "Ehh neheee..." säger Ekdahl och ångrar bittert att han bjöd in gubbjäveln till programmet överhuvudtaget.

Åh Leif, min Leif....

Pepp-talkar mig själv

Sitter i skolans bibliotek och önskar att något riktigt drastiskt skulle hända. Kan inte taket rasa in? Brandlarmet gå? Vad som helst som gör att jag slipper sitta här?

Måste tänka positivt. Tänka framåt. Tänka på kommande roligheter. Here go:

1 december. Skansens härliga Julmarknad öppnar!
2 december. Första advent! Då ska det tändas ljus och bakas pepparkakor med Salmiakki.
15 december. Helal och jag ska gå på restaurang - stort libanesiskt julbord mmmm...OCH Salma ska sova borta för första gången!
24 december. Julafton ja. Jag ÄLSKAR julen.
9 januari. Ultraljud igen! Då får vi veta om vi har rätt i vår tjej-känsla!

Sådärja. Bara jag plågar mig igenom denna torsdag så blir allting bra. Allting bra allting bra allting bra.

Hej du lilla envisa!

Igår kväll när jag kom hem från skolan låg det ett efterlängtat brev på hallmattan. Nämligen "välkommen på ultraljuds"-brevet!:) Vilket datum? Jo, IDAG! Bra framförhållning de har där på ultraljudsmottagningen...säger hon som anmälde sin graviditet i vecka sjutton, haha!

Nåja, det fanns ju inte på världskartan att avboka en sådan rolighet, trots att jag egentligen borde ha varit i skolan. Helal och jag droppade av Salma på dagis och susade iväg till Sös imorse, upprymda och lite nervösa. Vi lussebulls-fikade i väntrummet och jag hävde i mig ca arton koppar te eftersom man helst ska vara kissnödig vid undersökningen.

Denna överkonsumtion ångrade jag en hel del när jag en stund senare insåg att det skulle bli en mycket lång undersökning med en hel del tryck och kläm på magen. Bebbs hade lägligt nog placerat sig i en mycket skum och framförallt akrobatisk ställning, helt dubbelvikt med fötterna uppe vid öronen. Händerna hade den konstant framför ansiktet så man såg i stort sett...ingenting. Barnmorskan ruskade och skakade på magen. Bebbs ändrade inte läge ens en millimeter. Jag fick studsa upp och ner på britsen (mycket smickrande med brallorna nerdragna till knäna och med strålkastarbelysning) men efter 40 minuter gav den stackars barnmorskan upp och hämtade sin äldre kollega som tampats med envisa akrobatiska bebbar i 20 år.

Just när jag började förlika mig med tanken på att jag faktiskt skulle vara tvungen att kissa på mig innan detta var över, så sträckte Bebbs generöst ut benen och kikade fram mellan händerna i någon minut. Så söt och alldeles perfekt! Barnmorskan fick mäta det som skulle mätas och i absolut sista sekund blev jag utsläppt från rummet, sprang ut i korridoren och stirrade med vild blick efter en toalett som *tack guuud* inte låg farligt långt bort.

Vi fick med oss tre halvbra bilder hem och tycker båda att det ser ut att vara en liten mini-Salma därinne:)

Helals moster ringer och skriker upprymt i luren. Jag riktigt hör hur hon viftar känslofullt med armarna när hon pratar, precis som Helal gör när han snackar i telefon:)

-Hanna! Det är mostern! Fadila mostern! Hej Hanna!
-Nämen hej Fadila!
-Hanna! Hur det står till med...vad det heter...gravitationen?!
-Eh...ja, jo, det är bara bra tack!
-Hanna! Det är mycket bra att du är gravid! Mycket bra jag säger!
-Ja, det är verkligen roligt...
-Och kanske det blir en pojke denna här gången jag tänker!
- Nä, vi tror nog att det blir en tjej...
-Aha! Men flicka också bra! Spela ingen roll jag säger! Viktigaste att gravitationen känns bra!

Är hon inte helt underbar? *skrattar*

En liten tugga här....

...och en liten tugga där...

Haha, blev så full i skratt när jag fick syn på fruktskålen på vardagsrumsbordet nyss. En mycket liten människa har visst varit framme och småätit alldeles i smyg på kvällskvisten! Men se så prydligt hon lagt tillbaka äpplena i korgen efter sin hemliga lilla fruktstund:)

Dinner in da house

Helal väntas vara hemma om tre...två...en minut och tur är väl det för jag bara cirkulerar framför spisen och håller på att svälta ihjäl. Dragonkött, saffransris och broccoli till de stora och fiskpinnar till den lille köttvägraren.

Till efterrätt? Tja, de överblivna tårtbitarna från kalaset ligger ju farligt till. Väldigt farligt.

Farbror Doktorn

På dagarna är Salma solskensunge nr 1, men nätterna är det värre med...Det måste vara rysliga mardrömmar som plågar min skrutta för hon vaknar med ett ryck, gallskriker och ser alldeles skräckslagen ut. Nästan varje natt måste jag bära ut henne till soffan och sitta och gosa med henne tills hon lugnat ned sig och kan somna om. Stackars! Åh titta på hennes min - den säger väl allt om hur kul hon har det:/

Nu har hon dessutom smittats av sin krasslige far och börjat hosta på nätterna, så idag blev det ett besök hos doktorn som på allvar trodde att han skulle kunna finta bort min dotter med ett sketet Lilla Skutt-klistermärke, haha...

På vägen ut från sjukhuset stannade Salma till i väntrummet och berättade för samtliga väntande patienter vad hon varit med om. Gick runt med allvarlig min och visade sitt lilla nystuckna pekfinger och upprepade "blood, blood, blood" med mörk röst. Känsla för dramatik råder det inte brist på;)

Lite kalasbilder

Alkoholfritt Jordgubbsvin till den gravida:) Mums!

Jag, mamma&Gunilla

Jordens sötaste unge!

Drugs are baaaad for you;)

Åh titta titta på min nya fina vardagsrumslampa!!! Som Gunilla har gjort alldeles själv!

Kalasdag blir så småningom IDOL-kväll. Pappa, Elvira och Salma softar.

Och så lite gottis-bilder. Drömmar....

Mörk chokladkaka....

Vit chokladkaka garnerad med granatäpple. Supergott!

Sist och minst - men god - äppelmuffins med havretopping.

Puss!

Hanna plus Salma!

Tack för en mysig kväll och fina presenter! Idag ska jag och Salma mysa hela dagen och kanske komma oss iväg och inhandla en pulka. Sen blir det nån god middag när Helal slutar jobbet och så filmkväll. Perfekt start på livet halvvägs till femtio:)

Bästa presenten!

Idag fyller jag 25, och bebbs grattar genom att äntligen sparka ordentligt därinne. Faktiskt så ordentligt att Helal kunde känna det med handen på min mage. Lycka!:)

Rapport från pip-land

Alltså - jag hoppas verkligen att det är vetenskapligt belagt att man blir en piplisa när man är på tjocken. Annars vet jag inte vad jag ska skylla de senaste dagarnas (och framförallt dagens) niagarafall på.

Vaknade med hemsk huvudvärk imorse och började grina redan efter tio minuter för att jag verkligen inte har tid att ha huvudvärk dagen innan min födelsedag och för att jag tycker att någon högre makt borde förstå detta och stå på min sida. Till sist tog jag två alvedon vilket resulterade i ytterligare en gråtattack när jag kom på att detta säkert gjort bebisen gravt missbildad.

Åkte till Konsum för att handla men fick en yrselattack och var tvungen att sitta på en bänk med huvudet mellan knäna. En snäll kille från Spelbutiken kom och klappade mig lite på axeln, sa att jag var alldeles vit i ansiktet och gav mig en festis alldeles gratis. Då var jag givetvis tvungen att fälla några tårar dels för att det var så synd om mig och dels för att killen var så himla snäll.

När jag kommer hem är jag försenad och Helal står och trampar ilsket i hallen, rädd att komma försent till jobbet. Jag förklarar att jag mått dåligt och istället för några tröstande ord får jag ett muttrande "jamen du kunde väl ha tagit med dig mobilen då!" till svar. Totalt gråt-break-down självklart och Helal får massivt dåligt samvete och kommer definitivt försent för att han måste stanna och krama piplisan.

Brände en plåt kakor i ugnen. Buhu buhu.

Såg ett tv-program om cancer. Buhu buhu.

Kände mig elak när jag tvångs-tvättade Salmas hår. Buhu buhu.

Fick höra att syrrorna inte kan stanna så värst länge på kalaset imorgon. Buhu buhu.

Gud, vad jag längtar efter att denna dag ska ta slut! En tårta kvar att fixa bara. Och en maskin tvätt att hänga. Sen ska denna hormon-bomb dra täcket över huvudet.

ps (ej för känsliga dock) :

glasbiten i foten är borta! Hurdå? Jo, mitt i natten fick Hanna nog när foten höll på att sprängas. Hon stampade ut i köket, tog en kniv och skar upp ett ordentligt jack (fräscht va?) Ut kom blod, var och slutligen världens envisaste glasbit. Slutet gott allting gott.

Hett tips till småbarnsföräldrar!

Jag säger bara LERA!

Gjorde det briljanta inköpet idag och har blivit totalt ignorerad av dotter sedan dess. Vilket faktiskt kan ha sina fördelar när man har mycket att göra. Och det har man ju.

Nu har ungen pysslat med leran i en timme och tio minuter. Hon småsjunger för sig själv, har ett lätt drogat ansiktsuttryck och de små fingrarna knådar febrilt. Jag har hunnit göra fiskgratäng, hänga en maskin tvätt och sortera om i köksskåpen utan att ett endaste litet uttråkat pip kommit över mitt lilla barns läppar. Succé för alla inblandade:)

Min förutseende dotter

- Ska vi gå och bada Salma? föreslår jag glatt med planen att få ungens smutsiga hår tvättat
- JAA!!!! ropar Salma förtjust och börjar trippa iväg mot badrummet.

Halvvägs framme tvärstannar hon, snurrar runt och spänner ögonen i mig.

-INTE tätta håjet! säger hon med sin mest bestämda röst.

Smarta unge. Vart ska detta sluta? Misstänker att jag ligger taskigt till om jag inte ens kan lura en 20-månaders-plutt...

Lektältet

Förra helgen införskaffades ett lektält till Salma från IKEA. Och det har minst sagt varit mycket poppis sedan dess. På kvällarna tar Salmis sin älskade Budi och en Max-bok under armen och kryper in i tältet. Sitter där och myser och bläddrar länge, länge men sticker ut huvudet lite då och då för att kolla att föräldrarna saknar henne riktigt ordentligt därutanför:)

Personligen drar jag mig en aning för att försöka baxa in min smäckra lekamen i det något begränsade utrymmet;) Istället får jag vara den som bekymrat letar och ropar när både pappan och dottern plötsligt"försvinner"....

Nämen där är ni ju! Surprise surprise för niohundrafjärde gången - för detta är ju givetvis en lek som enligt Salma ska lekas precis_hur_länge_som_helst. Okej då, jag tycker väl också att det är rätt kul...:)

It´s alive!:)

Idag har jag hört bebbs lilla hjärta slå! Det där härliga swisch-swisch-swisch-ljudet gjorde mig helt jublande lycklig för naturligtvis hade jag hispat upp mig och förväntade mig det absolut värsta.

Nu kan jag andas ut och vänta lite mer tålmodigt på de första sparkarna. Salma var ju helt tokig vid den här tiden när jag väntade henne, snurrade och kickade och boxades dygnet runt. Kanske är denna bebbe lite mer lik mig till sättet? Lite ehh lugnare? (läs latare) :)

Nu blir det snabb-städ och sen ska jag hämta Salmiakki från dagis. Måste komma på nånting gott till middag ikväll *skrik* och sen ska jag softa på divanen och inte röra mig ur fläcken förräns det är dags att stappla iväg till sängen. Over and out. Och Trevlig Helg!

Trist var det här.

Ja, det är ju så ibland. Just nu mer än vanligt. Trist och tråkigt. Mörkt och kallt. För mycket att göra och för lite tid. Inga rolighets-moment att se fram emot under dagen - överhuvudtaget. När väckarklockan ringer på morgonen är min enda tanke: "jaha, nu är det 17 timmar kvar tills jag får gå och lägga mig igen." Blä var ordet.

Helal är inne på tredje veckan av krasslighet och är därmed lagom kul att umgås med. Stackars dotter hostar sig igenom nätterna och mamman ligger vaken och förväntar sig ett andningsuppehåll närsomhelst. Hela dagarna sitter jag i tråkiga skolan och läser forskningsmetodik som måste vara det tråkigaste jag någonsin läst. Och kvällarna - ja de handlar ju enbart om disk och städ och den förbannade matlagningen där jag tappat all fantasi. Snart blir det blodpudding till frukost, lunch och middag hos den lilla familjen på trädgårdsvägen, för min inspiration ligger på frys-nivå.

Tänk om man bara kunde få sparken från sitt liv en liten stund och få två mille att röja loss med? Inte mig emot.

Kalendern är fullsmockad med måsten och borden och obs-sista-inlämnings-dag. Jag är allergisk mot sådant. Ja, jag får faktiskt lite panik när livet känns tråkigt och meningslöst. Är det såhär det ska vara? tänker jag när jag springer till bussen med glasbiten (jajjamen) pickande i foten. Är det såhär det ska vara? tänker jag när jag lämnar på dagis bara för att åka till en skittråkig föreläsning när jag mycket hellre vill vara med Salma. Är det såhär det ska vara? tänker jag när jag skriver listor över hur jag överhuvudtaget ska få veckan att gå ihop med Salmas dagis, Helals jobb och mitt pluggande. Är det såhär det ska vara? tänker jag när jag inser att nej, det skulle inte gå ihop ifall inte mamma och pappa ställde upp och barnvaktade Salma de mest kaosartade dagarna.

För jag tycker verkligen att livet borde kunna fungera utan minutiös planering och späckade scheman. Bara flyta på någorlunda lugnt och fint med något litet trevligt inslag av roligheter här och där.

Jag får lust att ta ett stort fett banklån, packa ihop min lilla familj och dra iväg på en sista-minuten-resa på obestämd tid. Skita i skolan. Skita i icas veckoerbjudande. Skita i tvätten som möglar i tvättmaskinen. Skita i torsdags-städ och strump-rullning.

Det kryper i mig på samma sätt som jag minns att det kröp i mig när jag var liten och hade tråkigt. Fast den sortens tråkighet man upplevde då skulle man ju jubla över idag. Ett överskott av tid helt enkelt. Tid att använda till precis vadsomhelst! Att ha vuxentråkigt innebär att ha ett minimum av tid och ett maximum av trista saker att utföra på den tiden. Tråkigt på riktigt alltså. Och vad gjorde man när man hade tråkigt som barn? Jo, man satte sig demonstrativt på golvet och gastade "maaammaa, paaapppaa jag har trååååkigt" och vips så serverades det en massa roliga förslag.

Vad gör man när man är snart 25 och har tråkigt?

ps: såklart jag veeet att det är ett i-lands-lyxproblem utan dess like och yadda yadda - men jag_bryr_mig_inte. Det är synd om Hanna. Punkt.

Att göra en Hanna

Igår kastade dotter ett stort glas i parkettgolvet. Tusen bitar såklart. Helal dammsög. Inte tillräckligt visade det sig, för en stund senare trampar jag på en kvarglömd glasbit som riktigt borrar sig in i foten. Jämrande och svärande stapplar jag iväg till badrummet och ägnar sisådär två timmar åt att pilla ut skärvan.

Så sprätter glasbiten ut på golvet nånstans - och vad gör Hanna?

Alternativ 1: letar först av allt upp glasbiten på golvet och slänger den
Alternativ 2: skriker "tjoho!" och hoppar runt på badrumsgolvet och trampar på samma glasbit igen.

Jo jo, så är det att göra en Hanna. Varför varför kan jag inte tänka ens en sekund framåt i tiden? Nu sitter glasbiten alltså där för andra gången, och kommer definitivt inte ut. Förutom en bultande smärtande fot har jag även grym foglossning. Bye bye kvinnliga moves - hej robotwalk! Sakta sakta hasar jag fram, stel som en pinne med ena foten släpandes efter mig. Kort sagt i högform för att fylla 25.

Oh well. Helgen måste ju bli bra trots allt. Ikväll familjemys och IDOL på tv. Imorgon kanske ett IKEA-besök. På söndag Underbarabarn-mässan och sen bio med Pia på kvällen. Och glasbiten lär väl stötas ut av kroppen så småningom. Bara att hålla tummarna för att det sker innan jag hunnit få en livsfarlig infektion och tvingats amputera foteländet.

Trevlig helg!