Jag hann vara uppe en timme, sedan var det dags för Salma att ta sin mitt-på-dagen-tupplur. Och tror ni inte att jag somnade med henne? Jisses vilken koma-dag. Men skönt var det! På eftermiddagen hängde vi på lekplatsen och strosade runt och spionerade på sparvar i buskarna, ett nöje så gott som något. Sen fick Salma bestämma middag och det blev föga förvånande "pangkaaaka med silt å dädde!"
Hela kvällen har vi myst i soffan, sjungit sånger, räknat ramsor och läst "Godnatt Alfons Åberg" sjuttioelva ljuvliga gånger på raken. Salma har kammat mitt hår, snurrat in luciaglitter i min lugg och så har vi prick-kastat russin i munnen på varandra vilket fick dotter att kikna av skratt. Stunder som dessa går inte att jämföra med något annat, och ibland blir jag lite sorgsen när jag tänker på att när Bebbs gjort entré så blir det ju aldrig mer bara jag och Salma som busar och myser...och så undrar jag hur jag någonsin ska kunna älska nästa barn så mycket som jag älskar Salma? Det känns ju faktiskt som om jag redan gett 200% av mitt hjärta till denna knäppa lilla unge. Men de som vet säger ju att man får ett nytt stort lager av kärlek för varje barn som kommer så jag får väl tro på det sålänge:)
Salma har blivit riktigt nyfiken på min tjocka mage de senaste dagarna. När jag säger att det är en bebis därinne så tittar hon mycket skeptiskt på mig, men hon vill iallafall gärna dra upp min tröja och klappa i tid och otid. Ibland säger hon att hon vill kjaaama bebis och när jag säger att man måste vänta tills bebisen kommer ut blänger hon surt, haha.
Hon är full av ömhetsbetygelser nuförtiden, min underbaring. Det är mycket självbeundran framförallt, hon kan stå länge framför spegeln och skruva på sig, sen suckar hon nöjt och säger "Sajma är sööt". När hon hjälper mig att bära soppåsar till nedkastet deklarerar hon stolt att "Sajma är jättestark!" och det räcker med att hon får på sig ett par strumpor så tycker hon att hon är förstklassigt uppklädd och vill visa för så många som möjligt hur fin hon är:) Jag tycker det är helt underbart med det där självförtroendet!
Hon strösslar gärna komplimanger runtom sig också. Häromdagen kupade hon händerna runt mitt ansikte, tittade noga och utbrast "mamma e vackej!" Åh, det måste ha varit den finaste komplimang jag någonsin fått!
Detta kärleksflummiga inlägg får avsluta år 2007! Gott Nytt År önskar jag er alla!
