måndag, februari 05, 2007

Salma goes bananas...

Salma har..ehh...ändrat personlighet de senaste dagarna, och efter att ha slitit mitt hår mer än lovligt så plockade jag fram min barnpsykologi-bok för att läsa om olika utvecklingsfaser. Och visst visar det sig att mitt lilla barn befinner sig mitt i den fruktade femtiotvåveckors-krisen! Denna kännetecknas av:

1. Barnet får häftiga raseriutbrott
2. Barnet vill göra ALLT själv
3. Barnet vill inte äta
4. Barnet får svårt att sova (mardrömmar)
5. Barnet vill inte byta blöja/gå på toa
6. Barnet vill vara konstant uppmärksammat och sysselsatt
7. Barnet klänger sig fast vid föräldrarnas kläder, kramas ovanligt hårt och vill bli buren

Japp, japp och japp. Bara att skriva under på varenda punkt och pusta ut över att Salma trots allt är helt normal. Hon HAR inte gått bananas. Exorcisten är därmed avbokad;)

Men ujuj, de där raseri-utbrotten är INTE att leka med! Ibland räcker det med att jag bara nämner att det kanske är dags att byta blöjan så rasar hon ihop på golvet med knutna nävar och ilsketårarna sprutandes. Påklädningarna är rena brottningsmatcherna och man får INTE mata henne. Gör man det så plockar hon noggrant ut varenda smula ur munnen och kastar på golvet. Och om jag, efter att ha läst "Rumpboken" 200 gånger försöker byta till en annan bok - ja då är katastrofen ett faktum. Håhåjaja. Jag kan ju inte låta bli att misstänka att hennes kurdiska dramatiska gener har ett finger med i spelet....

Men klänget är nog det värsta ändå. Hon bokstavligen klättrar uppför mina byxben och vart jag än tittar ser jag bara hennes uppsträckta små armar och ilskna blick. Älskade gullungen. Älskade älskade JOBBIGA gullungen. Men men...det gäller att andas långsamt in och ut, tänka "this too shall pass" och lyfta upp henne. Och på natten när hon kommer rullandes tätt tätt intill mig och slingrar sina mjuka bebisarmar runt min hals och suckar sådär belåtet mot mitt bröst...ja, då vill jag stanna tiden. Alltid.


Väl påbyltad i hemmastickad underbar tröja (made by Gunilla) och så mössa och halsduk anno 1982!


Eftersom Helal är så outsägligt tråkig och bara jobbar och jobbar och jobbar varenda helg så brukar jag hänga med La Familia ute i Björknäs då. Och nu i helgen var det ju dessutom både Let´s Dance OCH Melodifestivalen så då var det ju extra givet att kura i Granqvist-soffan:) men seriöst - vad ÄR det som har HÄNT med Melodifestivalen?! Visserligen var det ju åratal (decennier?) sedan den var bra, men nu känns den ju som en parodi på en parodi...eller nåt. Anna Book vidare till Globen? Say what liksom?


En som HAR musiken i blodet är däremot Salma! Så fort hon får tillfälle kravlar hon i väg mot pianot och strääääcker sig upp för att spela:)


Små små fingrar klinkar....


När övriga familjen får jordgubbs-grädd-bakelser får Salma ett torrt fullkornskex. Morfar sympatiäter med henne och allt är frid och fröjd:)


Bank bank bank...observera den gulliga grodställningen, men framförallt det lilla rynkade ögonbrynet. Djuuup koncentration....


Lek och bus med moster Elin!


Yo! Salma heter jag och är världens mest bedårande bebis!


Och så håller vi ju på att fnula och fixa med nya lägenheten! Här sätter Helal upp gardinstångsgrejerna (?) och Salma coachar.

Inga kommentarer: