Vår älskade ETTÅRING!

För ett år sedan...


Salma på ettårsdagen den 10 februari

Jag skulle kunna upprepa hur många gånger som helst att det inte är kloookt hur fort tiden går - men just nu känns det extra overkligt. I lördags fyllde vår Salma ett år! Vår solstråle, vår stolthet, vårt livs allra bästa överraskning. Nu har hon varit hos oss ett helt år och ändå var det ju alldeles nyss som vi låg i sängen på BB och tittade nyfiket på varandra. Och trots att det känns som om hon alldeles nyligen gjorde entré i våra liv så känns det samtidigt som om hon alltid funnits. För hur är det möjligt att hon INTE funnits? Denna lilla fantastiska personlighet som tar sån självklar plats på jorden. Var fanns hon innan hon kom till just oss?


För ett år sedan blev vi en FAMILJ:)

Natten innan Salmas första födelsedag låg Helal och jag vakna och pratade minnen från förlossningen.

Jag: Minns du när jag väckte dig mitt i natten och sa att jag hade värkar?
Helal:Minns du hur vi gick fram och tillbaka i korridoren på Sös?
Jag:Minns du den där hemska sjukhusskjortan jag hade på mig? Och nätbyxorna?
Helal:Minns du alla miljoner väskor du tvingade mig att släpa med till BB? Som om vi skulle på långsemester? Nej förresten, inte ens DÅ har man så många väskor!
Jag:Minns du hennes första skrik?
Helal:Minns du hur hon sov på mitt bröst?
Jag:Minns du hennes ilskna blick?
Helal:Minns du hur otroligt liten hon var?

Ja, sådär höll vi på. Och så kastade vi ömma blickar på vårt sovande lilla underverk och suckade lyckligt:)

Älsklingsrätten Pannkakor på sängen:)

Tidigt på morgonen på Salmas ettårsdag tågade vi in i sovrummet med nystekt pannkaka på en bricka. Vi klappade, pussade och sjöng. Men dottern sov. Då buffade vi lite, och killade och sjöng lite högre. Men Salma sov som en söt liten sten (samma bebis som på natten vaknar bara man råkar andas en aning för högt. För att inte tala om hur klarvaken hon blir bara man tänker tanken att vända sig i sängen) Till sist gav vi upp och tågade ut igen. En kvart senare vaknade prinsessan och var på sitt allra soligaste humör. Hon smaskade i sig den nu kalla pannkakan och sen var det full fart ut till Björknäs där kalaset skulle hållas.



Tyvärr har Helals moster precis dött och just denna lördag skulle hela hans släkt samlas och ha klagodag, så han kunde inte vara med på kalaset. MEN det positiva med det var att jag fick chansen att klä min dotter i klänning och hårspänne:) Helal är ju stark förespråkare för coola unisexkläder och skulle inte uppskatta att se Salma "utspökad" i prickig kalasklänning och glittrande hårspänne. När katten är borta...hehe.


När jag nu fick chansen att vara riktigt tjejig drog jag till med en såhär prinsessigt rosa tårta också;)

Kalaset blev jättetrevligt trots att gästerna fick sitta på golvet och fika i vår ännu omöblerade nya lägenhet:) Förutom min familj så kom mina fyra barndomskompisar och det var jättekul för det var åratal sedan vi sist var samlade alla fem. Salma fick så mycket fina presenter och var så glad hela dagen! Tack till alla som kom och firade henne!


Pontus och Salma pillar på paketen...och Salma och Nadine försöker samsas om ballongen:)



Min kompis Tesse och Salmas kompis Nadine!






De yngsta leker:) Ehhh....ja.

Salma provåker sin nya häftiga bil!


Ballongerna var sjukt roliga!:)


Lilli kom med busiga sonen Pontus och Malin kom med mystiska bebin i magen:) Kuliga presenter hade de med sig också!


Hahaha, kolla den här underbara bilden!:)

Kvällen avslutades med god middag hos mamma och pappa, och så Melodifestivalen såklart! Sen åkte vi hem och Salma somnade på en kvarts sekund och sov 15 timmar på raken:)