Idag hände det. Jag tappade bort Salma. På Barnens Hus dessutom, som är byggt som en fet jävla labyrint och fullproppad med småungar. Vi var där för att kolla på syskonvagnar och en ivrig försäljare hade just börjat demonstrera den dyraste vagnens förträfflighet för mig. Ena sekunden stod mitt barn som ett ljus vid min sida - nästa sekund var hon spårlöst försvunnen.
För att vara höggravid måste jag säga att jag imponerade på mig själv genom att varva lokalen typ 8 gånger i expressfart. Ingen Salma. Slog på stora trumman och engagerade hela personalstyrkan i jakten på försvunna dottern. Svettades, hade hjärtklappning och blev alltmer säker på att Salma hunnit ut på parkeringsplatsen och där blivit kidnappad. Pust.
Jodå, hon hittades. Hon hade i all lömskhet tagit en tripp förbi godisavdelningen, fyllt nävarna med nonstop och krupit in och gömt sig i ett lektält. Där satt hon alldeles knäpptyst och mumsade choklad med hela ansiktet, alldeles oberörd av sin moders skärrade rop som ekade i affären. Unge!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
urs!!! inte få göra så salma!!!!!
jag kan verklinge veta vad det är för slags panik som rymmer hela kroppen när barnet försvinner. det händer en eller flera gånger under 4 års period, och det e fasanfullt.
salma kanse behöver en kurs i vad som händer om man kommer bort ifrån sin mamma.
tur att allt gick bra!!
kram och glad påsk på er!
lilli
Oj, oj... Vilken pärs fär dig! Och lila busan satt och mumsade i ett tält! Ler åt bilden :). Tänk att snart är det dags, det är så spännande och jag kikar in här varje dag och undrar. Namn? Vilken vagn har ni tänkt?
Superduper lycka till från oss!
/Caroline, Maja och Ellen ;)
Skicka en kommentar