Just nu har vi så mycket att göra att vi inte vet var vi ska börja. Eller ja, Helal vet ju precis vad som ska göras och hur, men JAG glider lätt in i ett slags apatiskt tillstånd när det blir för mycket på en gång. Flyttlasset går förhoppningsvis om två veckor. Nej, vi har knappt börjat packa, och nej, ännu mindre har vi börjat städa. Däremot har vi haft besök av en sjukt petig besiktningskille som med lupp lyckades hitta Tre Små Fettfläckar på kökstapeten och raskt fällde domen att vi A: måste pröjsa 2680 spänn för denna enorma vandalisering, eller B: tapetsera om hela köket själva innan vi flyttar ut. Suuuuuck!!!!!!!!!!!!!!!!
Och på måndag börjar skolan. Nej, jag har ännu inte införskaffat en endaste tillstymmelse till kursbok, har faktiskt inte ens hunnit inhandla en fungerande penna. Än mindre en skolväska. Eller ett par jeans utan hål i. Men jag hinner. Detta är trots allt min livsstil, jag har aldrig någonsin varit väl förberedd för någonting, aldrig haft några som helst tidsmarginaler. Ponera att jag satt här med ett par slätstrukna jeans och ett gäng färdigpackade banankartonger, med mitt skolschema prydligt utskrivet och inplastat i en liten mapp. En sådan situation skulle vara så osannolikt främmande att jag förmodligen skulle bryta ihop. Så tack och lov för mitt gamla hederliga invanda göra-allting-i-sista-millisekunden-mönster!
I övrigt är min kamp mot kilona i full gång igen efter det lilla juluppehållet som råkade bli ett mellandagsuppehåll som råkade bli ett nyårsaftonsuppehåll som råkade bli ett halva-januari-uppehåll. Men som sagt; NU är jag igång igen!:) Har kommit på en ny teknik som jag tror kommer vara grymt effektiv - jag fotar allt jag äter. Detta för att jag dras med den lilla ovanan att "glömma bort" de där mindre nyttiga sakerna jag stoppar i mig, och sen står jag där på vågen och stirrar oförstående på de blinkande siffrorna och tänker "jamen jag som typ levt på broccoli den här veckan"( vilket vanligtvis betyder att jag ätit glass, kakor, mackor samt EN broccolistång för att kompensera de föregående) Men nu blir det alltså svart på vitt, in my face.
En högst nödvändig sak har jag dock hunnit med: jag har ääääntligen klippt mig! Som vanligt dog jag nästan av skam då jag klev in hos frissan, som vanligt flämtade frissan till och utbrast : men huuuuur längesen var det du klippte dig?!" och som vanligt bad jag att bli klippt 2 cm men blev istället klippt 12 cm;) Lika bra det kanske, med tanke på att jag bara klipper mig sisådär vartannat år. Frissan upplyste mig också om att de flesta av mina stackars arma hårstrån tycks vara avslitna på mitten. Hmmm, VEM kan DET bero på? *sneglar på dotra*
Haha, på tal om hår, spana in denna kalufs! *pekar uppåt* För övrigt älskar Salma att sitta i kartonger, korgar och...ja, på alla platser där hon är som mest ivägen när man ska flyttpacka;)
Och hon måste vara med precis överallt, vår lilla skräpunge! Här inspekterar Helal kaoset i städskåpet (observera den magiska flanellskjortan som han bara MÅSTE ha på sig när han städar) och Salma övervakar att arbetet går rätt till:)
Jag och min älsklingsbebis!
Lunch: fullkornspasta med wokade grönsaker och röda linser.
Middag: Urgröpta zuccinis fyllda med köttfärs, och än en gång wokgrönsaker. Gott!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar