Det är en svindlande känsla när vi kliver in i hallen med vår lilla dotter. Nu är vi tre som ska bo här, ingenting kommer vara som förut, hela livet är nytt. Jag sätter mig och försöker amma i soffan medan Helal städar lägenheten och lagar mat. Senare på eftermiddagen lägger vi oss på sängen med Lillan mellan oss och bara tittar på henne. Det är något så fantastiskt med ett alldeles nytt litet barn, något som jag aldrig riktigt observerat förut. Hon ser så väldigt klok ut - och samtidigt helt världsfrånvänd. Man fylls av vördnad och vågar inte riktigt gå för nära henne, det blir en andäktig känsla i rummet med en nyfödd bebis. Jag märker det hos alla andra som träffar henne också, hur de liksom lägger huvudena på sned och händerna på ryggen och beundrar henne lite på håll, som om det var en liten gud som låg där.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar