Dagens status

Antal ätna citronmuffins: 1 1/2
Antal Salma-skratt: 7 :)
Antal tjafs med sambo: 1 :(
Antal plagg som behöver tvättas: 314 plus en halv miljard strumpor

Har travat runt en lång stund med Salma i Farsta centrum idag. Och jag undrar: VAR är alla sjalmammor? Det ska ju vara jättepoppis att bära sin unge i sjal men jag är banne mig den enda i Huddinge kommun som tycks göra det! Jättemysigt är det iallafall, Salma håller huvudet så stadigt och tittar omkring sig med stora ögon...när hon sen blir trött suckar hon lite, lägger huvudet mot mitt bröst och somnar. Ååå, ibland önskar man att man själv vore bebis!

igår var en riktig mardrömsdag. Jag flippade även då runt i Centrum och fastnade lite extra vid glittret på Guldfynd. Spanade in en väldans snygg ring och tänkte att DEN måste jag prova. Sååå jag tog av mig den jättefina och på alla sätt värdefulla ring jag fick av mamma den dagen Salma föddes, och la den i vagnen bredvid Salma. Provade glitter-ringen och konstaterade att jodå, den var verkligen snygg. Lämnade affären. Efter en kvart fryser jag till is - var är ringen jag fick av mamma???!!!! Dyker ned i vagnen - ingen ring. Sliter av vagnens tyg och vänder uppochned på den - ingen ring. Kutar hysteriskt runt i varenda affär jag varit i och letar, kryper runt på alla äckliga heltäckningsmattor och granskar varenda millimeter golv i hela centrumet. Ingen ring. Grinar och ber tjejen bakom informationsdisken att ropa ut i högtalarna att jag tappat min super-oersättliga ring, men hon vägrar. Lämnar ut mitt telefonnummer till samtliga butiker ifall om att ringen skulle dyka upp. Åker hem, kollapsar på sängen och har tok-ångest. Helal tar Salma för att byta på henne. Och var hittar han ringen? I BLÖJAN!!!! Ska man gråta eller ska man skratta?

Glad Midsommar!

Igår firade vi en riktigt traditionsenlig midsommar ute vid Gunillas koloni - mycket trevligt! Vädret var som det lustigt nog ALLTID är just på midsommarafton, småregnigt och väldigt omväxlande. Elvira hade gjort en übersöt midsommarkrans till Salma och jag har tagit minst trettio likadana kort på henne för att hon var så himla urgullig med den där lilla lilla kransen på sitt lilla lilla huvud:) Vi dansade små grodorna runt midsommarstången och Salma var säkert den yngsta grodan i folkhavet, sen åt vi sill och potatis, grillade, fixade jordgubbstårta, köpte lotter, sköt med luftgevär och dansade hela kvällen. Kan ju inte bli bättre!

Ikväll har vi sett Sverige spela sig ur VM. Skitlöjligt att det bara är VM vart fjärde år tycker jag. Jag tycker verkligen synd om alla riktiga fotbollsfantaster som går och laddar inför detta år efter år och så blir det bara nån fjuttig liten match innan allt är slut. Nåja. Funderade lite på hur livet kommer se ut nästa gång man sitter i soffan och hejar på Sverige. Skulle ju mycket väl kunna ha tre ungar till då! Eller kanske inte:) Nu ligger Helal och Salma och sover för längesen...jag sitter uppe i mörkret och har precis avslutat min lilla gråtstund efter att ha sett "Broarna över Madison County" Haha, jag är så stereotypt kvinnlig och larvig ibland!

På mage!

Min gosunge som vägrar ligga på mage i mer än fem sekunder:) Men visst är hon söt när hon gör det?

En dag vid Havet

Igår var en härlig dag! Trots den tryckande plågsamma värmen. Jag och Salma åkte ut till havet med mamma, pappa, syster Elvira och min faster Annette. Så satt vi och softade på en klippa vid vågorna och åt jordgubbar och bullar:) Sköööönt! Och jag kunde för allra första gången i år sträcka ut mina likbleka vinter-ben i solskenet och ligga och pressa en stund medan mamma passade Salma som låg i sin vagn i skuggan av ett träd och beundrade de vajande grenarna över huvudet. Vattnet kände jag inte ens på dock, det kan ändå inte ha varit mer än typ 15 grader "varmt"...brrr...Men Elvira badade och plaskade som om det var medelhavsklimat:)

Idag har vi sovit bort större delen av dagen. Vi hade precis börjat masa oss upp ur sängen när Helal kom hem från jobbet på sin rast - så då var det ju bara att krypa tillbaka och sova lite till med honom. Salma protesterar inte, hon blir också ganska slö när det är såhär kvavt. Nu är klockan två på eftermiddagen och vi ska försöka skynda oss ut på en liten promenad innan åskan kommer!

Morgonmys och bebis-svett:)

Det finns miljoner stunder som jag inte vill glömma just nu, och nu och nu och nu! Det känns som att det händer något fantastiskt med mitt lilla barn varje sekund och jag vet ju att det är så mycket som kommer att falla i glömska. Så sorgligt ju! Just det DÄR ögonkastet, hennes mörka kärleksfulla blick allvarligt fästad i min, och så det där lilla glittret som kommer plötsligt, det nästan osynliga rycket i höger mungipa. Och så leendet som drar fram som en solvåg över hennes ansikte. Hennes lilla kropp som sprattlar och fäktar av glädje, händerna som stryker över mitt ansikte, långsamt och noggrant fram och tillbaka över min näsa och mina kinder. Det där obeskrivligt direkta - det där som går från henne till mig och tillbaka igen. Jag vill frysa alla de där små ögonblicken och ha kvar dem alltid, alltid!

Dagarna när Helal är ledig är så perfekta! Särskilt mornarna när vi vaknar tillsammans och bara ligger och myser. Jag vaknar oftast först och ligger och tittar på Helals mörka hår som sticker ut under kudden, hans långa solbruna ben som knappt får plats i sängen. Och så lilla Salma mitt i sängen fast på tvären, med händerna bakom huvudet och benen som en groda. Lite svettig i pannhåret. Idag kom Helal in med frukost på sängen åt oss och vi låg där i solskenet och pratade och busade med Salma hur länge som helst.




Senare promenerade vi ned till Hökarängsbadet där vi grillade korv med Helals kusin och hans barn. Nu är vi tillbaka och sitter i vardagsrummet. På tv är det vm-spel mellan Mexiko och Iran. Klockan är halv sju på kvällen men solen gassar in genom fönstret. Helal ligger utsträckt i soffan och äter en apelsin, Salma ligger och sprattlar på en solfläck på golvet. Jag har precis matat henne med banangröt och hon har kommit på hur man ska göra för att spruta ut gröt över hela golvet, sen skrattar hon så hjärtligt:)

Imorgon ska jag försöka ta en riktig långpromenad med Skruttis, men det är lite knepigt med värmen eftersom jag har en riktig liten svett-bebis! Efter en kvart ligger hon och stånkar, högröd i ansiktet och med svetten rinnandes på ryggen och har det inte bekvämt alls - stackars! Vad härligt det skulle vara att promenera vid havet...

Gröt-premiär!

Har nu satt igång projekt Ta Bort Flaskan eftersom Salma bara ammar sämre och sämre och jag misstänker att det beror på att hon fått flaska lite för ofta och blivit lat. På sista tiden har hon börjat med att vända bort huvudet och vrålskrika såfort hon ser bröstet, och jag står ju inte ut med att se henne ledsen och hungrig så då åker flaskan fram och hon blir sååå nöjd:) Smart bebis man har!

Sååå nu har jag bara trugat och trugat med amningen i två dagar och istället för ersättning gett henne lite banangröt på kvällen. Tror inte att skeden konkurrerar med bröstet på samma sätt som flaskan gör. Och vad underbart det är att mata henne! Hon älskade gröten från första sekund och får något smått maniskt i blicken när skeden närmar sig munnen, och så gapar hon allt hon kan och smackar och slickar sig om läpparna:) SÅ SÖT!

Hon är fortfarande ilsken över den försvunna flaskan dock så hon vrålar en hel del på dagarna:( Igår när Helal kom hem från jobbet var jag nästan lite irriterad på henne (hur man nu kan vara det egentligen) så då fick han ta ut henne på promenad i bärselen tills hon somnade.

Buhu, idag åker Pia hem till Tyskland igen. Jag fattar inte att tiden alltid går så läskigt fort när hon är här!:(

En härlig dag!

Åh, idag kom solen ÄNTLIGEN tillbaka! Jag stoppade Salma i vagnen med en söt liten solhatt på huvudet och så åkte vi till Slussen och mötte Pia. Därifrån åkte vi färjan ut till Djurgården och strosade runt i solskenet, åt glass och bara njöt. Så promenerade vi till Kungsan där Restaurangernas Dag är i full gång, och där var det verkligen knökfullt med folk! Helt omöjligt att ta sig fram med barnvagn, så vi åkte hem istället och mumsade på min nybakta hallonpaj:) Inte en helt nyttig dag nej...

När Helal hade gått och lagt sig med lilla jättetrötta Salma korkade vi upp en Martini Asti som blivit över efter Salmas kalas, och så satt vi uppe och babblade tills sent på natten. Det var lääängesen vi gjorde det sist!

Nu är jag en smula lullig och ska strax krypa ned hos mina gullisar... Hoppas Salma sover länge, för jag vill ha en riktigt ljuvlig sovmorgon som en perfekt avslutning på ett härligt dygn:)

Salma - en rymmarbebis!

Idag låg Salma som vanligt och sprattlade i babygymmet när jag gick ut i köket för att fixa frukost. Men när jag kom tillbaka var det visst någon som hade rymt:)
Observera att hon även lyckats sparka ned en blompinne *s* Full fart!



Och såhär nöjd var rymlingen när jag kom på henne!:)

Helgen och lite till...

Och regnet det bara öser ner...vad hände? Var det inte sommar nyss? Nåja, det braiga med detta kassa väder är att det inte virvlar runt så mycket pollen i luften, så jag slipper min jobbiga allergi. Men en liiiten solglimt skulle ju inte sitta helt fel...

I helgen var jag, Helal och skrutt ute på restaurang med min familj + morfar. Jättemysigt ställe med ljuvlig utsikt uppe på Fjällgatan. Buffé var det dessutom - jag älskar buffé! På söndagen fyllde Mamma år så då åkte vi dit en snabbis och fikade. Dagen innan hade jag lyckats samla ihop samtliga systrar för en liten fotosession hemma hos mig. Resultatet blev en hyfsat bra bild på oss alla fyra som vi ramade in och gav mamma i present.

I måndags hängde jag och Salmiakki med Tant Pia hela dagen. Hon kom hit på morgonen med en påse kubbar i högsta hugg och så åt vi frukost tillsammans. Sen åkte vi in till storstaden där Pia shoppade snygga jeans och jag klippte av mitt bedrövliga hår ett antal centimeter. Hamnade sedan på Pizza Hut och där satt vi ett par timmar och babblade medan Salma sov. Kom hem kvart över nio på kvällen och var helt slut - tyckte att jag hade varit ute sååå länge. Haha - för ett år sedan kunde man minsann vara ute och svira till halv fyra på morgonen, men nu är det andra tider;) Var tvungen att kurera mig med fjorton timmars nattsömn för att hämta mig efter vår lilla stads-runda:)

Igår hade jag planerat in en riktigt seg tråk-dag, men så ringde Gunilla och meddelade att hon var på väg att hämta oss med bilen och åka ut till Länna Centrum och kolla affärer. Det var kul! Jag köpte en alldeles egen tallrik med bestick till Salma, och två gulliga haklappar - det är ju dags för henne att börja med smakisar snart!

Åhh, hon växer så himla fort nu! Varje dag märker jag att hon har kommit på någon ny färdighet. Den senaste veckan har hon blivit en riktig champion på att förflytta sig på golvet och i sängen genom att sparka ifrån med benen och snurra iväg liggandes på rygg. Nästan varje morgon hittar jag henne sovandes med fötterna på huvudkudden:) Hon har också börjat sträcka sig efter saker och detta sker under djup koncentration. Igår satt jag och tittade på henne när hon låg i babygymet och försökte få tag i en elefant som dinglade över hennes huvud. Först stirrade hon stint på den i fem minuter, sedan lyfte hon båda händerna och placerade dem på varsin sida om elefanten, siktade en stund och slog ihop händerna - och missade! Vad arg hon blev! och hennes elaka mamma bara skrattade....Nåja, efter ytterligare några försök så lyckades hon få tag i den, och sedan släppte hon den inte på ett bra tag.

Hennes prat har också blivit mer utvecklat, och hon är så himla social. Hon har ett speciellt ljud för att dra till sig uppmärksamhet (auu-uu-uu!) och ett speciellt lek-ljud (grrr-rrr-ing) och ett speciellt kärleksljud när man gosar med henne eller ammar (awaow-wow) och hon gurglar av skratt när man busar med henne!

Salmas välkomstfest

Torsdagen den 25 maj var det välkomstfest för lilla Salma Isabel Bonjade Granqvist! Vädergudarna var (as usual) INTE på min sida så det blidde ett inomhus-kalas...haha, kan fortfarande inte fatta att vi faktiskt lyckades klämma in 25 personer i vardagsrummet. Eller nja, några fick äta i köket, men ändå! Tillställningen blev lyckad - ingen person kom till skada vad jag vet, maten räckte till och moster Elvira spelade Idas Sommarvisa såååå fint på sin gitarr:) Och min far höll ett charmigt litet tal! Nu när jag vet att han utövar såna aktiviteter ska jag nog tvinga honom att babbla lite på vartenda framtida barnkalas, för alla mina sisådär fem-sex ungar *s*



Jättefina presenter fick Salma också! En massa bling-bling och en bling-bling-låda att lägga allting i. Och nallar och kläder och en alldeles egen pall med sitt namn på. Och mitt i alltihop så dök Pia upp från ingenstans som en extra present! Salma fattade antagligen inte grejen, men jag blev väldigt rörd över att hon flugit hit ända från Landet-Långt-Härifrån för att vara med och fira min bebbe! Bebis i egen hög person hade sina ilskna stunder under dagen, men var på det stora taget glad och väldans söt i sin lilla vita klänning.



Efter kalaset var vi ganska trötta allihopa och satte oss ned och mumsade i oss överbliven kycklingsallad och prinsesstårta.

Det var så kul att nästan hela släkten var samlad! Hoppas det inte dröjer alltför länge tills nästa gång.

Tack för alla fina presenter och JätteTack Mamma och Pappa för all tid ni lagt ner på Salmas fest. Ni är bäst!

Sommar!

Bara så att jag inte glömmer bort det: Den 18 april skrattade Salma högt och länge för första gången:) Hon låg i badet och plaskade och Helal och jag satt bredvid och lekte och larvade oss. Salma blev mer och mer upprymd och började sparka som en liten tok med de små benen i vattnet. Plötsligt sparkade hon upp en massa vatten i luften och brast ut i världens ljuvligaste gurglande skratt. Så hörde hon sig själv och började skratta så mycket att hon nästan inte kunde sluta. Åhh, mitt hjärta nästan exploderade!

Nu har jag och Salma varit ute i Björknäs tre dagar. Solen skiner tokigt mycket, det är mitt-i-sommarn-värme. Lilla pluttan ligger ute i trädgården i sin vagn och sprattlar med bara små fötter i luften. Vilken perfekt årstid att ha en liten bebbe! Hon tittar och tittar på allt med sina stora bruna ögon och världen har blivit så himla spännande! När jag ammar henne kan hon vara helt okoncentrerad, hör hon något ljud så bara måste hon vända på huvudet och kolla vad det var som lät. Och hon älskar att titta på färgglada saker och hon pratar lyckligt med allt som hon tycker ser vackert ut:) och så blir hon sååå glad när hon ser sig själv i spegeln - och blyg! Gullungen tror att det är en annan bebis som tittar på henne, hihi.

Salma tycker om:

att få fotmassage
att sova panna mot panna
att ligga helt gömd under sin snuttefilt
att dansa
att prata med sin spegelbild
att leka "ska vi hoppa"-leken med mormor
att bli pussad av pappa och kittlad av hans skägg
att vara naken
att åka bil
att man blåser på henne
att bada!

Salma tycker inte om:
att ligga på mage
att vara ensam
att ha på sig strumpor
att avsluta badet

Idag lämnade jag skrutt hos sin mormor och cyklade iväg till Orminge för att köra ett jympa-pass. Puh! Fy fasen vad otränad man är!

Vi har också varit och hälsat på Gunilla ute i kolonistugan - där är det ju alltid lika underbart att vara! Salma fick ligga på en helt egen solstol i skuggan och sova, medans jag pressade lite ute i solen. Så åt vi ugnsbakad lax med potatis, mmmmm! En annan dag gick hela lilla familjen ut på promenad med picknick-påse och engångsgrill i högsta hugg. Det blev en lååång promenad så det var verkligen smart av oss att ta med mat. Vi stannade i skogen vid några klippor vid vattnet, bredde ut en gammal gardin på marken och så satt vi där och grillade flintastek och grönsaker som vi åt med potatissallad och bröd. Salma låg också på gardinen och sprattlade glatt.

Nu närmar sig Salmas välkomstfest med stormsteg och det verkar faktiskt som om nästan ALLA släktingar dyker upp - kul! Men hua vad många vi blir! Kan vi vara ute i trädgården som planerat så är det ju inga problem, men för tillfället regnar det och är svinkallt ute och vad ska vi hitta på om vädret är likadant om en vecka? Mammas och pappas hus är INTE särskilt stort inomhus.... Nähä, nu måste jag visst gå och väcka min lilla tös. Usch, hon ska vaccineras om en timme:( Tycker så synd om henne redan nu, hon ligger och slumrar så sött och har ingen aning om vad som väntar henne:((((

En dag med min hurtiga far!

Hasade omkring som allra bäst här hemma och gjorde upp små listor i huvudet över allting jag skulle kunna göra...borde göra..nångång när jag hasat omkring klart;) Dååå plingar det plötsligt på dörren och när jag öppnar möts jag av en überhurtig far som står där på loftgången med sin lilla träningsdräkt och sin lilla ryggsäck och sin lilla freestyle. Han har PROMENERAT hit! Galningen! Och tydligen ansåg han inte att de tre milen han redan gått var fullt tillräckligt, för han fick med mig ut på fortsatt upptäcktsfärd.



Vår ursprungliga plan var att runda en lagom stor sjö. Dock blev vi tvungna att tänka om lite då vi efter två timmars stretande genom en alltmer svårgenomtränglig skog konstaterade att sjön var ett hav (?) Mycket trevligt var det hursomhelst, tills jag kom hem och upptäckte träningsvärk i kroppsdelar jag inte visste att jag hade. Pappa medgav endast att han hade "liiite ont i fötterna" Suck! Själv låg jag fullständigt utslagen på sängen resten av dagen med en klarvaken och superglad bebis som naturligtvis sovit skönt under hela promenaden och nu ville leka,leka,leka! *jämmer*

Min glada bebis!

En väldigt lycklig och lagom knubbig bebbe utan hals:)

Det är så roligt att ligga i baby-gymmet!

När mamma lipar så lipar Salma snabbt tillbaka!

Jag med min glada bebis!

Min arga bebis!

Salma är helt anti att ligga på mage - det är det värsta hon vet!


arg...
argare...

argast!

Salma och Pappa

Att bada med pappa är jättekul! (men just på den här bilden ser Salma något tveksam ut;) )

På kvällarna ligger vi på golvet i vardagsrummet och myser

Liten Salma i pappas stora händer

Vi har mycket att diskutera!

Salma två månader!

Å, jag blir alldeles galen av kärlek! Och förundran! Är detta verkligen mitt barn? Hur kan jag ha fått något så underbart? Jag kommer aldrig att förstå det! Och samtidigt är det ju så självklart, det är ju just henne jag har väntat på och längtat efter, just bara hon och jag som var menade att bli mamma och dotter. Kärleken är så annorlunda nu mot vad den var när hon föddes, då var hon en nästan overklig liten figur som jag var otroligt rädd om och kände ett stort ansvar för, men hon var så liten och fortfarande halvt om halvt kvar i sin lilla rymd så jag kunde mest beundra henne lite utifrån. Men nu! Nu är hon verkligen hos oss, med oss! Hon har blivit en helt egen liten personlighet och kärleken bara pulserar mellan oss. Hon tittar mig rakt i ögonen och hennes lilla ansikte spricker upp i ett ljuvligt tandlöst leende när jag tittar tillbaka. När jag ammar henne fäster hon blicken bestämt på mitt ansikte och studerar varje millimeter medan hon klunkar i sig mjölk. När hon är mätt blir hennes lilla kropp alldeles mjuk och avslappnad och hennes knutna nävar öppnas och handflatorna vänds mot taket.


Nu känns det verkligen som att vi känner henne. Vi vet hur olika hon låter när hon är hungrig, när hon vill byta blöja, när hon har ont nånstans och när hon bara är uttråkad! Men för det mesta är hon alldeles förträffligt nöjd och ligger helst och tittar på ansikten, lampor och blommor.

Våra dagar tillsammans förflyter behagligt, vi sover hela nätterna tillsammans panna mot panna och vaknar vid åtta-tiden på morgnarna. Vi äter frukost tillsammans i soffan och sen är det dags för bad. Hon ligger i sin lilla badstol och tittar nyfiket på mig när jag tvättar håret, sen fyller jag upp badkaret ordentligt med vatten och låter henne flyta omkring en stund:) Resten av dagen glider vi vanligtvis runt i Farsta Centrum och kollar på allt roligt man skulle kunna köpa om man inte levde på en sån futtig föräldrapenning...och så testar vi och utvärderar vartenda fik som existerar söder om Stockholm! Åhnej - jag har blivit en lattemamma!

Kontakt-leende!

Nu börjar Salma tycka att världen är riktigt kul! Fem veckor gammal ger hon oss riktiga leenden till svar när vi busar med henne - så underbart!

Salma en månad!

Jag har den bästa bebisen! Och den bästa killen! Och den bästa familjen! Nu börjar vårsolen kika fram ordentligt och jag ägnar större delen av dagen åt att promenixa runt med barnvagnen och stoltsera med min prinsessa. Mår mycket bättre nu, känner att jag har tagit mig ur det allra värsta känslomässiga virrvarret. Känner mig dessutom nästan helt som vanligt i kroppen, men är alldeles förundrad över hur en mage KAN VARA så degig. Alltså, det kan inte finnas ett endaste organ där inne för allting är bara mjukt, jag känner mig som en levande lussebulle. Jag gick ner samtliga graviditets-kilon under de två första veckorna - sedan var det tvärstopp. Typiskt min kropp att inte bjussa på ett endaste litet grams extra nedgång. Haha, igår såg jag en nybliven mamma som var ute och JOGGADE med sin barnvagn i högsta hugg. Ska nog också börja med det. As if.

Jag hänger ute i Nacka så mycket som möjligt och Salma blir totalt bortskämd med att vandra från famn till famn hela dagarna. Sen kommer ju pappan hem på kvällen och då gosar han oavbrutet med henne tills hon stupar. Hon har börjat fästa blicken och hon ler för sig själv när hon har det bra. Vi har börjat ge henne lite extra tillägg i flaska nu, och hon är såå mycket lyckligare. Sover hela natten! På dagarna ägnar hon sig åt följande:
1. Äta
2. Sova i vagnen
3. Sprattla med benen
4. Hicka

Pappa Helal får också nöjet att mata ibland

Salma har hittat tummen! Mmmm....

Här ligger Liten i sin Babysitter och funderar på livet

Den Stora Oron

Är det verkligen så smart att skaffa sig något som man sen omöjligt kan vara utan? Usch, jag hade aldrig trott att jag skulle bli så nojig som jag är nu! När min lilla skrutt låg i magen oroade jag mig för vad hon egentligen höll på med därinne och jag längtade efter att hon skulle pluppa ut så att jag kunde ha mer koll på hennes förehavanden. Men nu när hon är ute i världen vill jag helst bara stoppa tillbaka henne i magen! Världen är ju så stor och jättelivsfarlig - och hon är ju så liten, så liten.

De värsta orosmomenten är följande:
1. Plötslig spädbarnsdöd. Hua, vad hemska nätterna kan vara. Jag ligger där i mörkret och bevakar henne som en hök, fullt beredd att störta upp och ge hjärtmassage ifall hon skulle få för sig att sluta andas. Och hon skrämmer upp mig stup i kvarten! Andas helt omärkligt och ligger blick stilla och blek och visar inte ett ynkans livstecken förrän jag sliter upp henne halvt panikslagen och börjar ruska hennes lilla kropp. Då öppnar hon ett sömnigt öga och ser ut att undra vad i helsicke jag pysslar med. Suck.

Igår såg jag en bil med registreringsnumret PDS när jag var ute och promenerade med lillan. Slänger man om bokstäverna lite blir det PSD, vilket är förkortningen för plötslig spädbarnsdöd, vilket fick mig att böla hela vägen till ICA. Jag kan ju inte vara normal. Skyller på hormon-kaos.

2. Att jag ska tappa barnvagnen i rulltrappan. Aaaa, jag ser framför mig hur vagnen studsar ned trappsteg för trappsteg i slow-motion för att sedan malas till flisor vid trappans slut.

3. Att någon jättesjuk gammal gubbe ska hosta rakt ned i vagnen och smitta min älskling med nåt livsfarligt virus.

4. Att jag ska tappa henne. Mycket befogad oro då jag stapplar upp på nätterna för att amma henne efter att knappt ha sovit en blund. Plötsligt är alla mattor så hala och alla trösklar så höga.

5. Att lilla bebin ska få en hockey-puck i huvudet och dö. Okej, detta kräver sin förklaring:
Nästan varje dag promenerar jag alltså fram och tillbaka till ICA för att handla. På vägen dit måste man passera en liten hockey-rink där små åttaåringar spelar. Och av någon gravt störd anledning har jag fått för mig att någon förr eller senare kommer råka skjuta ut en puck över staketet och att denna puck mycket beslutsamt skulle segla in i det minimala utrymme som finns mellan vagnens vindskydd och sufflett, knocka Salma i pannan och orsaka katastrof. Ja, jag inser ju själv att detta är en äkta tvångstanke, men det hjälper inte. Jag tar istället världens längsta omväg genom ett backigt villa-område bara för att slippa passera Dödens Rink.

Bilder

Jag och min underbara 2-veckors-unge


Salma är 3 veckor och har ont i magen....då är denna sovställning i morfar Kims händer den bästa medicinen!


Hon sover så skönt, så skönt....