För att?

Salma befinner sig mitt i den berömda varför-fasen när precis allting ska förklaras, varenda uppmaning motiveras. Det skulle aldrig falla Salma in att göra något utan att ha en fullgod förklaring till varför detta ska göras. Och nej, det spelar absolut ingen roll att det rör sig om vardagsrutiner som genomförts hundratals gånger tidigare, varje gång skall man förklara som vore det den allra första gången.

Salma säger inte "varför då?" som jag tycker att de flesta andra barn gör. Istället har hon lagt sig till med ett lite snofsigt "för att?":)

Salma! Dags att äta!
För att?
Salma! Kom och borsta tänderna!
För att?
Salma, ta inte Leos leksaker!
För att?

Jag tar det med ro. För det allra mesta. Men okej. Det finns tillfällen när jag vill brisera i ett mäktigt högljutt "BECAUSE I SAY SO!!!" Det kan ju faktiskt bli en smula tröttande. Men också väldigt roligt. Som igår när vi klättrade upp på berget i skogen bakom huset för att se på utsikten.

Jag: Salma, gå försiktigt nu. Du får inte ramla ner från berget.
Salma: För att?