Leo stoppar pärlor i halsen, fipplar med eluttag och klättrar runt i lägenheten som en speedad lemur. Nonstop. Han har nån slags radar evigt inställd på vassa föremål, kemiska medel och höga höjder. Och galet smidig är han också, sin sumokropp till trots, för han kommer fasen upp överallt. Och när han någon gång misslyckas så är Salma kvickt där och hjälper honom med att dra fram en pall, omtänksam storasyster som hon är...
Jag_sliter_mitt_väldigt_tunna_håååår!
Här står lilla jag och trummar och sjunger helt oskyldigt!
Nej? Vaddå nej? Vad menar du mamma?
Amen vaddå? Jag ska ju bara kasta lite glaslykta?
1 kommentar:
haha! man kna inte annat än le åt ditt underbara barns uppfinnesfika dagar, och jag tror att du ler lite du med? haha
kankse det är så att killar har ett biologiskt arv som gör att de blir mera fysiska och grovmotoriska? som du gämnför med salma så fanns det markanta skillnader? intressan!! du får fortsätta och lur passa på honom och hoppas på att ha inte gör sig illa.. kram
Skicka en kommentar