Idag blev Salma och jag osams på bussen. Salma tyckte att hon skulle stå med sina leriga gummistövlar på sätet. Det tyckte ju inte jag. Och då kom det. För första gången. I ett vrål:
DUMMA MAMMA!
Jag kunde inte låta bli att le lite. Mitt i all irritation blev jag sådär skönt varm i kroppen. För att hon är min arga unge och jag är hennes mamma. Om än en dum sådan.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar