Jag hatar Försäkringskassan. Jag hatar CSN också för all del. Men mest hatar jag ändå Försäkringskassan. Det är nästan så att man skulle kunna överväga att inte skaffa barn alls bara för att slippa all flippad byråkrati som oundvikligen kommer på köpet. Jag verkligen spyr på alla blanketter, specialregler, undantag och finstilt tjafs man måste stå ut med. För att inte ens nämna telefonköerna och den obligatoriska processen att bli kopplad från växel till handläggare till annan handläggare och slutligen rakt ut i ingenstans.
Och att handlägga ett sketet ärende tar ju minst en livstid ifall man inte personligen åker till det (lunchstängda) kontoret och viftar med pistol. Vill man ha en utbetalning, ett besked eller bara en liten vink om att de uppfattat ens existens - glöm det. Ibland får jag lust att ringa och bekymrat fråga hur det står till med personalen, om de klarat sig med livet i behåll - för visst måste det vara så att hela stället brunnit ner?
BLÄ.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar