Dagen from hell.

Blir väckt alldeles för tidigt av Salma som är sur från sekund ett. Hon vill inte ha någon frukost, hon vill inte ha några kläder och hon vill absolut inte kamma håret. Varje roligt förslag från mamman besvaras med ett reflexmässigt NEJ innan hon ens uppfattat vad själva förslaget handlar om.

Efter en halvtimmes påklädning/brottningsmatch är vi äntligen utanför dörren. Och DÅ blir unga fröken plötsligt vrålhungrig. IIIL (fil) och NAAAN (smörgås) vrålar hon så att trappuppgången skakar och det är bara att vända tillbaka.

En timme senare sitter vi äntligen på bussen på väg till Forum för att inhandla höstvantar och tights till Salma. Första halvlek av Forum-besöket går galant. Dottern håller mamman snällt i handen och sjunger "Lilla snigel". Vi har en mysig lunch tillsammans och delar på en tallrik äggnudlar och wokade grönsaker på thairestaurangen. Frid och fröjd. Men sen.

På Åhléns får Salma syn på parfymavdelningen och på en millisekund är hon där och röjer. Med fasa ser jag hur hon grabbar tag i en 600-kronors-parfym och som i slow-motion ser jag hur hon höjer handen och förbereder ett alldeles imponerande kast. "Neeeeeeeeeej" skriker jag och gör ett av mina berömda stunthopp och lyckas i sista sekund fånga parfymen i intakt tillstånd. "Kasta!" skriker Salma. "Nej - INTE kasta svindyra parfymer" säger jag, lätt svettig. Och det är då hon bryter ihop.

Kastar sig på golvet, dunkar huvudet i stenplattorna, sparkar och vrålar besinningslöst. Jag har aldrig sett mitt barn i den versionen förut och jag blir liksom alldeles ställd. Både chockad och fascinerad. Jag stirrar på henne och tänker "vem är den där galna dvärgen och vad håller hon egentligen på med?" Jag släpar ut henne från Åhlens och ute i köpcentrumet stannar varenda människa upp och svooosch så sveper ett dussintal välmenande tanter fram med triljoners goda råd som de öser över mig. Det går inte att röra Salma, det går inte att avleda henne. Hon ålar omkring på golvet i en vrålande svettig panik-hög och jeansen åker ner till knäna och tröjan rullas upp till halsen. Hon skriker så att hennes små ögonbryn blir knallröda och resten av kroppen ljuslila.

Mitt i allt kommer en vakt från Åhlens och upplyser mig om att jag just snattat ett par vantar. Och det har jag. För inte fan hade jag en tanke på att betala dem när jag balanserade ut med en vagn, tre shoppingpåsar och en flippad unge under armen. Kan han inte fatta det? Kan folk bara inte försöka förstå saker ibland?

Jag blev iallafall inte anmäld. Det hade ju annars varit den mest logiska avslutningen på dagen.

Salma håller skrik-och-gap-show i minst tjugo minuter och jag ger upp alla försök att få ner henne i vagnen. Sätter mig istället bredvid henne med benen i kors och väntar på bättre tider. Till slut halvsomnar hon på golvet, hulkandes, och först då får jag lyfta upp henne och åka hem.

Hemma har Helal uppenbarligen haft fest i sin ensamhet för diskhon är proppfull med smutsiga kastruller och wokpannor som definitivt inte fanns där imorse. Och blöjorna är slut. Totalt slut. Det är bara att klä på sovande Salma och dra iväg till affären. Där blöjorna också är slut. Klampar vidare till affär två och där finns blöjorna, men tyvärr tyvärr accepterar de inte att man betalar med kort och någon bankomat existerar inte. Jag ringer desperat Helal och får höra att han har tränat och nu "sitter i bastun och har det sååå skönt." Och då är det dags för mamman att få psykbryt.

Jävla affär. Hur efterblivet system har man egentligen om kunderna inte får betala med kort?! Jag vill bara bränna ner hela skiten till grunden och lägga mitt betalkort på toppen av askhögen. Och jävla Helal! Hur fan kan han sitta och basta när hemmet faller samman, ungen tvingas kissa rätt ut i luften och mamman är astrött och hormonstinn?! Salma har nu vaknat och inlett Operation Gnäll. Jag fattar bara inte hur en så liten människa kan frambringa ett så entonigt och extremt enerverande ljud ur sin kropp?

Jag ringer mina föräldrar. Har ambitionen att låta sansad men börjar istället hysteriskrattgråta i telefonen. Pappa dyker upp på två sekunder och har blöjor med sig. Sen tar han och mamma Salma med sig ut på plocka-plommon-utflykt så att jag får vila mig. Världens bästa föräldrar!

Så slutet gott allting gott. Nu har jag sovit en timme, diskat undan och sorterat tvätt. Dammsugit katastrof-hallen och lagat middag. Och legat i min älskade soffa alldeles ensam under min mjuka filt och lyssnat på tystnaden.

Och sakta sakta börjar jag känna att jag nog snart vill ha hem min galna dvärg ändå...;)