Hannaplussalma: Titta fisken!

Underbara underbara SOL! Känns som att allting tinar upp nu när solens strålar äntligen siktat in sig mot lilla frusna Sverige. Plötsligt är det så lätt att kliva upp på morgonen, berget av disk känns mer som en rolig utmaning än ett hopplöst evighetsprojekt och visst blir man lite kärare än vanligt på våren? Jag blir det.

Idag åkte mama, baba och bäbis ut på Djurgården och spankulerade runt. Har jag någonsin haft en mörksint tanke om Hufvudstaden så var den iallafall som bortblåst idag. Jag älskar och avgudar Stockholm med allt dess glittrande vatten och ljusgröna parker!

Vi tog en sväng in på Aquaria och Salma fick knata omkring en bra stund och kika på fiskar i alla dess former. Titta FSSSSS!!!! (titta fisk) skrek hon lyckligt och pekade med hela armen in i vartenda akvarium vi passerade. Höjden av lycka uppnåddes dock inte förräns hon hittade en liten bit blankt foliepapper på marken - då var inte ens den allra största hajen intressant längre utan hon blåstirrade och prasslade hänfört med foliebiten under resten av akvariebesöket. Billigt nöje jämfört med inträdesavgiften till akvariet *hmpf*.

Medhavda picnic-plättar till Salma och kaffe och chokladrutor till föräldrarna blev det på ljuvligt fik precis vid vattnet, med en massa orkideer kring borden och fjärilar som fladdrade omkring i luften. Najs.

Lekpark sen. Salma gungade, Helal halvslocknade på en solig parkbänk och jag balanserade omkring på ett omkullvält träd och himlen blev bara blåare. Helal var så glad idag. Efter en halvtaskig vinter med allehanda uppfinningsrika tjafs så känns det minsann en hel del lättare nu. Han glittrar mer. Jag älskar när han kommer fram till mig mitt på lekplatsen med bus i blick och kysser mig på bröstet utanpå tröjan. Och när han spelar U2 på hög volym i bilen och sjunger med sådär jättefalskt men lyckligt. Och när vi går hand i hand och han berättar vad han tänker på egentligen. Så vill jag ha det alltid.