Dagens

Dagens sötaste: Salma som börjat leka så fint i sitt rum. Hon pysslar och fixar och flyttar runt saker, möblerar om i bokhyllan och sorterar småsaker i lådor. Samtidigt pratar hon eller sjunger för sig själv och är bara så störtgullig att man blir hängandes i dörröppningen och tjuvkikar på henne i evigheter istället för att passa på att göra något vettigt när hon nu roar sig själv och man har chansen.

Dagens slit: jobbade lite extra på en förskola. I hela två och en halv timme, haha. Alldeles lagom. Skulle kunna tänka mig ett liknande arbetsschema resten av livet när jag tänker efter.

Dagens antismicker: mina mammabyxor sprack. I rumpsömmen. Som sagt, extremt antismickrande. Undrar om naturen har någon särskild tanke med att låta min bakdel expandera något sanslöst de sista månaderna av graviditeten? Samma visa förra gången nämligen. Me not like.

Dagens avslutning: Lets Dance hos föräldrarna i Björknäs. Insvept i filt i soffan. Kaffe och bulle. Skööönt.

Nu helg!



Pyssel och fix pågår - var god stör ej:)

Samvetet knackar på...

Iiii, idag slog Den Stora Förberedelse-paniken till med besked! Jag har inte fixat någonting inför Bebbs ankomst, och det är bara sju veckor kvar *hick*...

Syskonvagn saknas. Spjälsäng saknas. Badbalja, bröstpump och alla miljoner småpryttlar finns någonstans, men jag orkar inte ens börja fundera på vaaar?

Jisses, vid denna tidpunkt när jag väntade Salma stod spjälsängen färdigmonterad för längesen, bäddad med hemmasydda sängkläder. Vagnen var beställd, en gigantisk bebis-garderob inhandlad, pytteblöjorna låg i snygga staplar och det var en skrämmande ordning på det mesta. Stackars stackars Bebbs! Han kommer att mötas av ett fullständigt kaos den dag han tittar ut.

Från förra graviditeten har jag ca 200 (jo det är sant) fotografier av magen. Denna gång har jag ställt mig framför kameran 2 (två) gånger. Snacka om oengagerat. Precis lika många gånger (2) har jag infunnit mig hos barnmorskan och precis lika många (2) klädesplagg har jag handlat. Två bebisstrumpor för fem spänn på rean. Näej, jag skäms. Måste_ta_tag_i_detta_nu.

Idag har jag och Salmiakki åkt karusell på lekplatsen, bråkat om ifall det är lämpligt att gå ut iklädd endast strumpbyxor i februari månad, bakat banankaka och myst i soffan med Alfons-böckerna.

Imorgon ska Salma hämtas på dagis av mina föräldrar och detta stora event har hon pratat om nonstop hela kvällen. "Sajma leka dagis. Mojmoj å mojfaj komma hämta Sajma. Då Sajma glad. Då Sajma kjaaama mojmoj å mojfaj. Sen Sajma åka vagnen. Mycke bilar faarligt, måste sitta vagnen. Sen Sajma se mojmoj å mojfajs huuus. Då fåj Sajma leka där...å sen fåj Sajma jågi med baaa av mojmoj å sen skällej hunden Luna mycket å då mojfaj arg och då mojfaj säger nej nej å sen..."

Ja, hon har definitivt morgondagen planerad och klar i sitt lilla huvud, gullungen:)

Dagens asgarv

Helal stack iväg till gymmet för en evighet sedan. Hemma sitter jag och undrar förbryllat varför han dröjer så. Då hasar han in genom dörren med blodsprängda ögon och flämtar något om uttorkning. Vad är det som har hänt?

Jo, efter gymmandet bestämde sig Helal för att basta. Han är dock väldigt känslig för värme och efter en pyttestund vill han ut därifrån. Då ser han att en kvinnlig städerska kommit in i omklädningsrummet. Helal backar blixtsnabbt tillbaka in i bastun och gömmer sig. Står där och svettas och väntar på att städerskan ska skura klart. Det gör hon inte. Hon pratar i mobiltelefon och stryker oändligt långsamt med moppen över golvet.

Helal är superduperpryd och tänker inte ens tanken att visa sig för städerskan trots att han har en gigantisk badhandduk att skyla sig med. Nej, hellre står han kvar i bastun, stirrar desperat ut genom glasdörren och nästan avlider av värmeslag, utan en droppe vatten att dricka, i typ 40 minuter.

Nu har han huvudvärk och är alldeles utmattad. Och jag kan inte sluta skratta.

Oh happy day...

Idag när jag vaknade av att vårsolen strålade in i sovrummet bestämde jag mig kvickt för att ha mysdag med Salma istället för att lämna henne på dagis. Vi packade smörgåsar i varsin ryggsäck, promenerade omkring på fågelkvittriga småvägar i Björknäs, diskuterade livets stora frågor (var e sopbilen?, fååår Sajma stå i vagnen? Bara liite?) och hade det löjligt bra.



Mina föräldrar är i fjällen och åker skidor på klassiskt sportlovsmanér, men vi stannade vid deras hus och lånade deras härliga tomt att leka på resten av dagen. Salma undersökte alla rabatter där små krokusar och snödroppar nu kikar fram, hon samlade pinnar och sorterade löv. Och lekte med den superroliga kassaapparaten som jag själv roat mig med för x antal år sedan.

Själv gjorde jag som vi nordbor gör. Placerade mig på en bänk i bästa solhörnan och sträckte mitt bleka ansikte mot solen med en lycklig suck. Så skööönt...

Sen tupplurade Salma en stund nedbäddad i vagnen och jag låg som en belåten val på en filt på altanen och hann läsa ut en hel pocketbok! Kan inte minnas när det hände sist.

Oooh, det var den skönaste dagen på mycket, mycket länge... Men det slutar inte där! När vi kom hem hade nämligen Helal städat lägenheten, hängt tvätten och lagat middagen färdig åt oss innan han gick till jobbet. Summa summarum - jag har inte gjort en enda tråkig liten skitsak idag:)

Eftersom jag var på så hiskeligt gott humör partade vi till det lite, slängde ut en massa filtar och kuddar på balkongen och satt därute och åt vår middag. Och se vilken vacker och framförallt vårig utsikt vi hade från balkongen. Se den våriga färgen på himlen och det våriga kvällsljuset!

Till mig från mig

Idag när jag var som mest less på min satans värkande rygg klampade jag in på Vivo och köpte tulpaner till mig själv. Blev genast lite gladare.

Trevlig Helg!

Se den!

Uuuunderbar film!:) Passande för alla åldrar. Det uttalandet baserar jag på att 2-åringen, 25-åringen och 40-åringen (soon to be) satt och flinade lika brett i soffan ikväll, haha...

Filmkväll

Efter att Helal kom hem ifrån Italien har vi haft hans bror här på besök. Nu har han dock åkt tillbaka till Irak, och detta är första kvällen på minst två veckor som Salma och jag har Helal alldeles för oss själva. Mycket trevligt tycker vi!

Så ikväll blir det mys. Vi har hyrt "Råttatouille" och ska strax börja slåss om skönaste platsen i soffan;) Salma är förväntansfull och sitter och gosar med filmfodralet. Efter att ha läst "Familjen Mus bygger hus" så är hon mycket intresserad av möss, råttor och annat småäckligt.

Imorgon får vi fikabesök. En anledning att baka alltså:) Russinkakor och amerikanska chokladmuffins står rykande varma på spisen. Kan mycket väl hända att jag måste ta mitt ansvar och provsmaka redan ikväll...

Poff!

Nämen är det sant?!, undrar ni.

Ja, svarar jag.

För visst kan man se ut såhär trots att det är två hela månader kvar innan Bebbs ska ut. Halvkul och ganska så tungt, men fullt möjligt. Jepp.

Nyvaken

Salma har just vaknat från sin eftermiddagssömn och jag hör hur hon kommer nyvaket vingligt trippande över parketten. Hon kryper upp i soffan där jag sitter och rullar ihop sig i mitt knä. "Mamma gosa Sajma" mumlar hon sömnigt.

Hennes hår är alldeles trassligt och svettigt, hennes kropp härligt varm och mjuk. Hon vill att jag ska stryka med fingertopparna över hennes panna och pilla med hennes örsnibbar tills hon vaknat ordentligt. Åh jag bara älskar när hon är sådär nyvaken och jättegosig!Hoppas jag får njuta av det i många många år till...

Livets svåra val

Helal sover. Salma sover. Oh vad tyst det är! Solen lyser in i vardagsrummet och plötsligt syns det alltför väl att fönstrena är i extremt behov av puts. Jag skulle kunna göra det nu.

Eller så skulle jag kunna lägga mig på divanen med en liten chokladbit och bläddra i nya IKEA-bladet. Hmm.

Jag är alldeles spänd på att se vad av ovanstående som händer.

Mina fina

De tar siesta på soffan. Mina älsklingar. Aj mitt hjärta vad fina de är!

Lördag morgon

06.10. Salma väcker mig.

Ibland väcker hon mig med mjuka kindpussar och viskande ord. Ibland genom att nypa tag i mina ögonfransar och draaa upp ögonlocken. Idag väcker hon mig genom att beslutsamt rycka bort ett hårstrå i taget ur min redan nätta hårsamling till lugg. Jag känner det, men jag orkar inte reagera. Jag är ett koma-vrak. När jag till sist rullar ur sängen är jag mer tunnhårig än någonsin.

Jag sätter mitt hopp till Duplot. Stapplar ut i vardagsrummet och breder ut alla bitar över soffbordet. Kollapsar på soffan. Snälla unge, lek en stund, bygg ett torn, snälla.

Salma: Mamma måste vakna!
Vraket: Mmmm, mamma är vaken...
Salma: Mamma gå upp!
Vraket: Mmm, mamma vilar lite bara...
Salma: Mamma fåååj inte vila lite bara!
Vraket: Okej...mammas ögon blundar bara en liten liten stund....
Salma: Sajma säjer nej! Mammas ögon måste titta Sajma!

Jag ger mig. Vraket är uppe.

Mamman som sa för mycket...

En mycket tidig frukost. En mycket trött mamma.

Salma snurrar och vrider på sitt vattenglas. Puttar det lite framåt, puttar det lite bakåt.

Jag hör mig själv mässa med entonig tjat-röst: nejnej, inte leka med glaset Salma, då kan det komma vatten på golvet, nej inte göra så, man måste vara försiktig, akta akta...

Trettio sekunder senare viftar jag till mitt eget vattenglas som går i tusen bitar och bildar hav över parketten.

Salma flämtar till och spärrar upp ögonen.

Nejnej mamma! Man fåååj inte leka vattenglas, akta akta!!!

Nåja. Hon lyssnar iallafall på vad jag säger, haha!:)

Duplo

Salma älskar duplo. Mamman älskar duplo. Tyvärr får mamman inte röra en endaste duplobit, bara beundra, applådera och hurra när Salma bygger konstverk efter konstverk. Detta "jättejättehöööögatorn" var hon allra mest nöjd med ikväll:)

Oooo vad stolt jag blir! Sitter och tindrar avgudande med ögonen och tänker att mitt barn med största sannolikhet är den enda tvååringen i världen som kan bygga något så avancerat alldeles själv. Japp, så måste det vara.

Oh no

Fick just lite föda-barn-ångest. Kom på att februari snart är slut, och sen är det ju bara fjuttiga lilla mars-månaden kvar innan det är dags för förlossningsmånad. Har verkligen ingen lust att genomföra det där spektaklet en gång till. Nej, jag känner mig faktiskt riktigt negativ. Minns för tillfället bara skrik och panik och lustgas som inte hjälper. Blä. Sen vet jag ju att det egentligen var en mycket kort period som var riktigt överjävlig, men ändå. Usch. Vill inte.

Tvåårskalaset

På födelsedagsmorgonen kom Salma som vanligt trippande över till stora sovrummet och kröp ned bredvid mig. Vi gosade och halvsov några timmar till, sen började jag sjunga "ja må hon leva" varpå dotter blev klarvaken och beordrade "sjunga igen!" tills jag födelsedagssjungit sisådär 14 gånger:) Vi gick upp och Salma fick sitta i soffan under älsklingsfilten och äta frukost. Jag bar in lite paket och Salma rev förbluffande snabbt upp dem och började rusa fram och tillbaka i vardagsrummet med sin nya dockvagn.




Efter mitt-på-dagen-vilan var det dags att bli firad på sängen igen - lyxigt värre! Elin och Elvira uppvaktade med söta paket. Sen hjälpte de helhispiga mig att fixa det sista innan övriga gäster dök upp. Tack tack tack!!!




Koncentrerad present-öppning...





Orm-tårta, hallongrottor, korintkakor, rosafärgade drömmar och syndigaste sortens chokladkaka!




Salmas nästan helt jämnåriga kompis Nadine kom på kalas och tjejerna mumsade tårta vid eget litet bord. Väldigt lugna var de vid kalasets början, men såfort sockret kickat in blev de som galna. Värsta sortens lägenhets-trashers;)




Ett par sekunders stillsam lek i tältet:)





Salmas snygging-morfar och snygging-John. Gammelfarmorn och moster Julia.
Tant Pia och moster Elin. Och så minsta mostern Elvira som busar med födelsedagsbarnet.




Gunillan med prillan:)




Finaste kalas-tjejen med rätt att vägra befatta sig med fåniga strumpbyxor;)




Salmas mormor premiär-läser nya favvoboken "Sagan om den lilla lilla gumman".




Fyra systrar. Inklusive något val-liknande objekt där till höger?




Superglad och jättetrött Salmiakki glammar runt i sin jättefina (ehh dragshow?) klänning med tillhörande bling efter att gästerna åkt hem. Hon bara älskar när det är fullt hus här, och blev lite sorgsen följande morgon då hon upptäckte att det inte fanns en enda gäst kvar i soffan. Å andra sidan har hon ett hav av nya skojiga leksaker att lindra sorgen med:)

Tack snälla för alla fina presenter, kalasbesök och gratulationer!

Till Salma på tvåårsdagen

För två år sedan var livet helt nytt och jag satt och tittade på min nyfödda som spretade med tårna och sög på de små händerna. Alldeles nyss var det. Och ändå har du ju alltid funnits hos oss! Älskade Salma som fortfarande är så liten men så väldigt stor ändå. Som bara är två år, men redan din alldeles egen person. Som vill så mycket, och kan så mycket, som känner och tänker och finns så mycket.

Om jag hade vågat önska hur du skulle bli när jag satt där och tittade på dig för två år sedan så hade jag önskat dig just såhär. Just så stark och snäll, pratig och fundersam, ilsken och kramig, envis och underbar som du är. Vilken lycka det är att få uppleva dig!

Schlagerkväll

Salma och jag myser här hemma. Jag är däckad efter en intensiv städ-dag och Salma är däckad efter lek och bus i Björknäs hos mormorn, morfarn och mostrarna. Då är det perfekt att bädda ner sig i soffan tillsammans, med en godisskål praktiskt placerad på mammans stora mage och schlager på tv!

Vi slappade ända tills det var dags för Amy Diamond att framföra sitt bidrag. Då började det rycka i Salmas lilla kropp och efter några sekunder hade hon trasslat sig loss från filtar, kuddar och mammans armar och hoppade ner på golvet och dansade vilt med ett brett smile över lilla ansiktet. Heja Amy alltså!:)

Gräsänka

Imorgon blir den finaste på jorden 2 år! I flera dagar har Salma vaknat och sagt: "snaaart Sajmas kalas, då Sajma äta tååååjta OCH öppna pakeeet!" Vad glad hon kommer bli när hon vaknar imorgon och upptäcker att det är självaste kalasdagen:)

Helt traditionsenligt städar jag nu hysteriskt i sista sekunden och proppar frysen full med bakverk. Ganska så stressigt, särskilt då Helal hux flux försvann iväg till Italien inatt. Hans bror som han inte sett på arton år har äntligen fått möjlighet att ta sig ut ur Irak och befinner sig nu tillfälligt i Rom, därav den hastiga avresan. Fantastiskt för dem att få träffas igen, men liiite typiskt att det skulle sammanfalla just med Salmas födelsedag.

Vi firade dock pluttan lite i förväg igårkväll och gav henne en trehjuling. Och städstressade moi hann iallafall ge Helal det delikata uppdraget att skura badkaret innan han åkte, romantisk jag är va?;)

Nä, åter till dammsugaren! Salma har varit tålamodet självt hela dagen och inte yttrat ett missnöjt pip trots att jag varit så tråkig och bara skurat kakel. Fast hon verkade ganska tacksam när moster Elin kom och hämtade henne för en stund sedan, haha...

Mitt och mina!

Idag meddelade dagispersonalen helt vänligt att Salma tycks genomgå en hrmf...viss förändring i sitt temperament. (Jo tack, det har vi märkt här hemma också!) Tydligen har hon bestämt att alla leksaker på hela avdelningen är hennes, och varje gång något stackars barn så mycket som sneglar på en docka, traktor eller byggkloss så vrålar Salma "Neeeejjj! Bara mitt och mina!"

Det är precis i såna stunder man blir lite extra stolt som mamma. Not.