Gotlands-weekend!:)

I fredags hoppade vi på färjan ut till Gotland för att mysa lite över helgen!



Det skulle bli regn hela helgen hade vi hört, men på lördagen strålade solen från klarblå himmel. Vi köpte matsäck och tog en lååång promenad längs landsvägarna, hamnade på det supermysiga fiket Fridhem och sen på utsiktsplatsen Högklint. Högt högt däruppe låg vi och softade i eftermiddags-solen.


Vidunderligt vacker utsikt var det, men min höjdrädsla gav mig hicka! Det var med nöd och näppe jag vågade mig ut på denna klippavsats för att få till ett vackert foto;)


Salma doppade fötterna i havet och tyckte att det var....sådär:/ Vågorna som rullade in mot stranden gjorde ganska mycket väsen av sig, och det var lite läskigt tyckte hon!


Badade gjorde vi inte, men Helal kavlade upp jeansen och tog några kliv ut i det stora blå. Så stod han där och filosoferade en stund:)


Själv är jag ju en sucker för stenplockning, så jag var fullt sysselsatt! Massor av fina släta vita stenar släpade jag sedan med mig hem till Stockholm...perfekt som dekoration på fat eller i blomkrukor!


Det var väldigt folktomt på Gotland denna helg - vi hade hela underbara stranden vid Fridhem för oss själva...helt ok!;)




Salma yttrade inte ett enda missnöjt pip under hela helgen - hon var såååå nöjd med att ha båda sina föräldrars odelade uppmärksamhet hela dagarna!


På lördag-kvällen åkte vi ut till Tofta och tittade på solnedgången...vackert vackert....Sen visade det sig att bussen tillbaka till vandrarhemmet bara gick var fjärde timme, så det blev ett liiiite längre Tofta-besök än vi planerat!


I Visby fanns mycket rosor, och massor med svindyr keramik som jag ville ha!



Vi strosade runt i de trånga gränderna och Salma satt skönt i sjalen och granskade staden. Jag beundrade alla fina hantverk som såldes, och alla gulliga krydd- och syltburkar. Helal blev överlycklig då han upptäckte alla solglasögon som såldes på torget - han är fullständigt galen i att köpa brillor, smycken och hattar - vet inte hur många miljoner uppsättningar han har hemma. Nu har han iallafall ett par Gotlands-solglasögon också!:)



Vi åt gott på restaurang och knallade längs ringmuren


Det var ganska mulet till och från, men Salma kikade glatt fram ur sitt regnskydd och firade av mängder av lyckliga smiles denna helg.

Buhu!

Nu är jag gräsänka!:( Helal åkte precis iväg med sina kompisar på Finlandskryssning...vad tomt det känns här hemma!

Salma har precis hetsätit;) Gröt och frukt och smörgås och morot! Nu ligger hon i babysittern och ser alldeles uppsvälld ut *s*. Själv sitter jag och klurar på framtiden...vet inte riktigt hur jag vill ha det...eller jo, jag vet PRECIS hur jag vill ha det, men det känns så motigt att sätta igång:/ Om jag bara pang bom kunde komma in på den utbildningen jag vill gå så skulle allting vara peaches, men nej - så enkelt är det ju inte. Först måste jag tenta upp gamla högskolepoäng jag missat, annars är jag inte berättigad till studiemedel, och så måste jag skriva ett nytt högskoleprov i höst eftersom mitt gamla resultat (som var bra!) precis har blivit ogiltigt *suck* Sen så MÅSTE jag faktiskt börja jobba extra snart, för att få föräldrapenningen att räcka längre. Jag vill INTE ha Salma på dagis förräns tidigast augusti 07. Känns som att denna höst kommer bli ett enda långt pusslande...

Men tänk sen när man är klar med utbildningen och har en Riktig Lön! Vilken jäkla skillnad det kommer bli för familje-ekonomin:) Jag sitter redan och drömmer om allt jag ska kööööpa *hihi*

1. Ny vardagsrumsmatta. Tveklöst. Helals gamla orientaliska matta är visserligen charmig på sitt sätt, och har säkert ett högt affektionsvärde, men gaaaah - vad jag hatar den! Sliten och fläckig och omöjlig att färg-matcha med övrig inredning.

2. Snygga bokhyllor, byråer, förvaringshyllor och sideboards! Avskyr att ha en massa prylar som bara flyttas runt i högar helt utan struktur. Isch!

3. Hmmm, jag som trodde att jag önskade mig så mycket...men just nu kommer jag inte på något mer. Det är klyschigt värre, men sedan jag fick barn känns det mesta runtomkring så oviktigt. Visst skulle det vara trevligt med pengar, men...njä, jag har en urgullig bebis, en för det mesta underbar sambo och väldans snygga panelgardiner:) Så jag är nöjd! Men det är konstigt hur man förändras...jag minns hur jag levde när jag var singel och jobbade massor och strödde pengar omkring mig som en tok. Om en viss tröja var smutsig och jag kände för att ha just den tröjan på mig en dag, kunde jag tex gå och köpa en LIKADAN istället för att tvätta den gamla. Jeeeses...

Haha, nu kom Huddinge-tidningen samt en hel hög med reklamblad dimpandes genom brevlådan och Salmas ögon lyyyser av lycka:) Hon sträcker händerna mot tidningspappret och gör små desperata flämtningar - nu ska det prasslas och tuggas resten av kvällen!:)

Sjal-mys

Idag har Helal städat klädkammaren OCH städskåpet hela dagen - jag är grymt imponerad, med tanke på att båda dessa platser såg ut som förödelsen efter Hiroshima. Själv har jag bara gosat och gosat med Salma, haft henne i sjalen och dansat tryckare med henne till Sarah Brightman-låtar. Salma ÄLSKAR verkligen sjalen, hennes ögonlock blir alldeles tunga såfort hon ser att jag knyter den på mig, och när jag väl stoppat ned henne så faller hon i koma på en kvarts sekund:) Har kommit fram till att sjalen är mitt LIVS bästa köp! (på andraplats kommer min digitala systemkamera) Jag fattar inte ens hur man kan ha en bebis utan att ha en sjal, så långt har det gått;) Det negativa är väl att man blir smått besatt och bara vill ha fler och fler, i olika vackra tyger och material. Funderar på att köpa en vävd långsjal snart...eller kanske sy en själv?

Ikväll blir det middag hos mamma och pappa! Oj, jäklar vilken åska det är nu, kanske bäst att stänga av datorn!

Älskade Unge!

På en tråkig söndag kan man passa på och pussas extra mycket!:)

och så kan man ju posa jättemycket framför kameran!

Ljusfest!

Igår var det dags för den årliga ljusfesten ute i Gunillas koloni-område. För er som inte känner till fenomenet - det är en heltrevlig fest då alla kolonister tänder massor av ljus och lyktor i sina trädgårdar, och så är det dans och lotteri och annat skojs, som en extra midsommar ungefär:)

Vi kom dit vid sjutiden och blev serverade nygrillad lax! Min absoluta älsklingsmat! Sen blev det även grillad banan med glass, och så hade jag bakat en gigantisk morotskaka...och så lite hjortronlikör..och ett par glas vin:) Ehrm, viktminskningen tar jag tag i imorgon, måndag;)

Salma blev trött och gnällig vid åttatiden så då bestämde vi att Helal skulle åka hem med henne och så skulle jag stanna kvar och festa. Utmärkt arbetsfördelning tycker jag!;) Men det gjorde inget för Helal, han har ju inte riktigt de här traditionerna i blodet. Natten var supertrevlig, jag dansade tillräckligt mycket för att tvingas inse hur kass min kondition har blivit, vann som vanligt ingenting på lotteriet och sköt alla skott mitt i prick med luftgevär - trots vinet:)

Sov med Elvira i bäddsoffan i kolonistugan - första hela natten utan Salma! Vaknade utvilad, men med ont i mammahjärtat och fick bråttom hem! Min älskade lilla skrutt hade såklart haft det jättebra med Helal, men jag känner ändå att det var för lång tid att vara ifrån min älsklingsbebis. Idag har jag bara pussat och pussat henne tills hon tröttnade på mina kärleksbetygelser och irriterat knuffade bort mig;)

Minsta mostern på besök

Salma blir så jätteglad när minsta mostern Elvira hälsar på!:)

Nya miner...

Detta är Salmas nyaste min - nu gör hon den heeela tiden, och jag bara smälter för hon är ju SÅ GULLIG!

Älsklingsljudet är: HÄ-HÄ-HÄ-HÄ! Tydligt artikulerat och med tillhörande flämt-andning:)

Waynes Coffee

Idag åkte vi till Sickla där vi träffade Pia och Lilli. Fikade på Waynes coffee och åt löjligt god morotskaka (Hanna! Vikten! Skärpning!) Salma fikade också - morotspuré och välling:) Sen drev vi runt lite i gallerian och fönstershoppade mest. Ekonomin suger. Men en kalender investerade jag iallafall i! Tänkte att det MÅSTE man ju nästan ha nu när man är busy småbarnsmorsa...eller nåt.

Förövrigt ÄLSKAR jag att köpa kalendrar, och papper och pennor och allt såntdär. Och det kuligaste som finns är ju att sitta och fylla i de där nya blanka bladen och planera veckan in i minsta detalj och ringa in namnsdagar och med viktig min plita ned saker som: "måndag: 100 situps, tvätta, städa, banta, organisera garderoben, tisdag: 200 situps, banta, stryka, läsa intressant facklitteratur, plantera om samtliga växter, Onsdag: skriva en roman, jogga, möblera om, färga håret osv osv osv:) Följande vecka hittar man kalendern under en soffkudde och noterar att man inte gjort en enda av de saker man skulle ha gjort förra veckan. I synnerhet INTE situpsen. Ytterligare en vecka senare är kalendern spårlöst försvunnen och upphittas tre år senare bakom ett element. Det är så det BRUKAR gå till, men denna gång är allting givetvis annorlunda;) Jag ska bli såå strukturerad, balanserad och effektiv! Jajjamensan!

Salma studerar kritiskt Tant Pia som bara flinar och larvar sig;)


Lilli var glad med sin Latte!

Lika cool som pappa!

Hehe, titta vad lika de är, mina älsklingar! Helal köpte en "hatt" till Salma som liknar hans egen, så nu är hon MINST lika cool som sin far:)

Girls Night Out:)

Så var det då dags för den första riktiga utekvällen! Träffade Pia i stan på eftermiddagen och vi promenerade från Slussen till Hötorget genom underbara Gamla Stan där jag inte varit på evigheters evigheter. Vad konstigt det kändes att ha så mycket folk omkring sig! Vi hade planerat att gå på bio och kom alldeles lagom till halv sju-föreställningen. Skrattade en hel del åt filmen och välte ett massivt berg av popcorn över bänkraden framför:)

När filmen var slut funderade vi i några yttepyttesekunder på att glida in på någon glassig city-bar eller trendig uteservering...problemet var bara just det att det verkade så...glassigt och trendigt? Och alla människor som sitter på glassiga och trendiga ställen är ju så...glassiga och trendiga? Själv känner jag mig ganska...ehm...mammaledig. Summa summarum: vi åkte hem till vår älskade förort och placerade oss på den lokala krogen! *asg* Och det värsta var att det var SÅ himla trevligt! Unga, gamla, alkisar, svennar, invandrare i ett härligt gemytligt myller. Billigt vin och dessutom karaoke-afton *asg igen*. En medelålders tjock flintskallig gubbe sjöng Peps Persson-låtar så fint att jag blev alldeles rörd:)

Så där satt vi och kände oss alldeles lagom hemma. Glittrande nattklubbar och killar med backslick kändes plötsligt som ett obehagligt avlägset minne. Nu har vi alltså bestämt att vi ska bli stammisar på Trånkans värdshus *flin*.

När jag ganska sent omsider lullade hem var jag så nöjd, så nöjd. Och att komma hem och krypa ned bredvid mjuk bebis och snarkande sambo är något alldeles särskilt. Förhörde mig dagen efter om hur mycket de saknat mig, men där fanns inte mycket bekräftelse att hämta. De hade haft det sååå mysigt utan mig - hmmf!;)

Nybadad Gladskrutt

...med skön frilla!:)

Tiden går...

Titta vad lycklig hon är direkt när hon vaknar! Det är så underbart att mötas av denna blick på morgonen! Trots att klockan bara är kvart över 5;) *gääääsp*


Nu har Salmas halvårsdag kommit och passerat. Jag kan säga det hur många gånger som helst - tiden går SÅ rasande fort! Jag bläddrade lite i mina förlossningspapper igår och både rös och skrattade vid minnet. Vad hemskt det var. Och fantastiskt! Den där sekunden när hon liksom bara forsade ur mig och kom upp i min famn, alldeles varm och kladdig, med håret i mörka fuktiga vågor på det lilla huvudet - åh! Helals lyckliga fnitter, hans stora hand som fångar upp hennes lilla...*gråååt* Världens största dag!

Tillbaka till nutid. I tisdags fyllde Gunilla år så Helal och jag åkte ut och överraskade henne i kolonistugan. Hon blev jätteglad för albumet med Salma-bilder jag gjort åt henne. Så fick vi smaskig tårta gjord på nyplockade hallon också - mumma!

Igår var jag hemma hos mamma och pappa hela dagen. Salma fick sin allra första docka i present på halvårsdagen. Hoppas på att hon kan dra henne i håret nu istället för mig *aj* På kvällen fick vi gäster, dukade upp långbord på altanen och åt grekisk sallad och en helt underbar gotländsk saffranspannkaka till efterrätt. Trevligt trevligt...

Nu börjar helgen och Helal ska jobba VARJE dag! *snyft* Hoppas på lite kvalitetstid med Pia, en sväng på stan och ett glas vin eller två skulle vara helt okej:)

Nu kan hon SITTA!

Hmm, jag förstår mig verkligen inte på det här med bebisars utveckling. Allting tycks gå från noll till hundra. Salma har inte någonsin kunnat sitta själv ens en halv sekund, hon har bara vält och ramlat åt alla håll och kanter när man försökt placera henne själv på mattan. Så idag satte jag ned henne igen och stod beredd att fånga henne innan hon kraschar med näsan i backen - men icke. Hon sitter som ett ljus. I flera MINUTER. Och hon ser nästan uttråkad ut - som att detta är något hon alltid har kunnat och bara inte haft lust att visa upp;) Men när hennes mor började hurra för henne kunde hon ju inte låta bli att le ändå:)

Pappas flicka?

Eller vad tycker ni? Jag ser en klar likhet:) Här är Salmas pappa åtta månader gammal och inbakad i en traditionell kurdisk outfit. Är han inte jättesöt?

Släkt-träff idag

Salma med sina snälla släktingar


Idag släpade vi oss upp hyfsat tidigt (eller jag och Helal släpade oss upp, Salma hade legat och kvittrat i flera timmar) för att åka till Eskilstuna över dagen och hälsa på Salmas släkt på sin fars sida. Känns jättebra att hon faktiskt har en del av sin pappas släkt här i Sverige som hon kan lära känna under sin uppväxt. Dagen var mycket trevlig, Helals moster dukade upp ett bord som dignade av kurdiska maträtter och la sedan ner all sin energi på att se till att vi åt så mycket som möjligt (ät flicka, ät! Varför äter du inte?! *s*) Det är rätt kul med det här osvenska beteendet - det skulle aldrig falla någon in att fråga ifall gästen önskar mer mat, man bara rycker tag i tallriken och lassar på:)

När vi närapå ätit ihjäl oss satt vi på deras sköna uteplats och drack te och pratade (hmmm, det blev ju en hel del kurdiska så jag hängde inte riktigt med, men ändå) Helals moster uttryckte sin bestörtning över att vi ännu inte har bebis nr två på gång, hon tycker vi är VÄLDIGT sega;) Vi fick roliga presenter också - en bröd-toaster OCH en brödrost *asg* Så nu är vi fullt utrustade på den fronten!

Vi stannade längre än vad vi tänkt, tiden bara rann iväg. Salma har varit så snäll så snäll, trots lång tid fastspänd i bilen samt ett evigt vandrande från famn till famn. Hon är verkligen Guld vår lilla tjej!

Åååååå, vad jag ska sova skönt nu *zzzzzzzzzzzzzzz*

Min kamera-trakasserade bebis;)

Stackars mitt lilla barn som har en så maniskt fotograferande mamma! Knappt hinner hon öppna ett halvt sömnigt öga på morgonen förrän jag är där och kör upp kameran i nyllet på henne;) Hon lär ju bli så kamera-beroende att hon anmäler sig till Big Brother så fort hon har åldern inne *huga*

Här är hon iallafall igen, bedårande och ljuvlig som alltid:)

Rapport från en Sjukling

The Good News: min allra bästaste vän Pia har kommit in på en utbildning som är som klippt och skuren för henne - i Sverige! Alltså tar hon sitt pick och pack och alla sina miljarders skor och flyttar från Tyskland redan nu i helgen *jippi* Plötsligt ser jag såååå mycket fram emot denna höst - att få strosa runt på Skansens höstmarknad och gå på Zita-bio och kika i skyltfönster i Gamla Stan med min trogne vapendragare sedan lekistider! *jippi igen* Berättade nyheten för Salma och hon bjöd på ett lyckligt litet smile:) Observera även de übergulliga lockarna hon får i håret när hon badat!

The Bad News: örat är inte bättre. Men tack och lov har Helal tagit föräldraledigt idag och underhållit Salma medans jag har softat på sängen, knaprat Ipren och sträckläst Anne Holts senaste. Känns så himla bra att inte behöva vara ensam med bäbis när man har så ont och är en så förbaskat tråkig morsa - man får ju mördande dåligt samvete när hon ligger och sprattlar förväntansfullt och vill leka,leka,leka och man själv bara vill gräva ner sig nånstans. Igår när jag var ensam med henne kändes det verkligen jobbigt - jag orkade bara ligga på sängen och sjunga lite för henne och hon tittade på mig med stora besvikna ögon (åtminstone inbillade jag mig det)

Senare på kvällen dök mina söta föräldrar upp och tog med Salma ut på promenad så att jag skulle få vila mig. Åh GUD så skönt tänkte jag och vräkte mig på dubbelsängen, helt ensam i lägenheten. Men efter en timme blev jag alldeles rastlös och började fundera över vart fasen de egentligen höll hus med min dotter, och efter ytterligare en timme knatade jag fram och tillbaka på loftgången och spejade ut över omgivningen, ringde pappas mobil och förbannade mobilsvararen. Hmm, var det inte precis en sånhär nojig och nervös mamma jag INTE skulle bli?! Hello - mina föräldrar har fyra egna barn och är säkert triljoners gånger mer kompetenta päron än jag. Men ändå - det kändes så himla tomt! När de äääntligen kom tillbaka (för de hade inte ramlat ned i en sjö eller gått vilse i skogen eller kidnappat sitt barnbarn och flyttat till Albanien) så var jag helt överlycklig! Haha, så fånigt...

Imorrn blir det återbesök hos läkaren och förhoppningsvis lite fler roliga piller att suga på.

efter en lång härlig pappa-dag med promenader i bärselen och massor med bus är det såhär skönt att däcka i mammas knä...

Jaha!

Så sitter man här med öroninflammation/infektion IGEN! Det var väl själva fa-an! Jag är inte nöjd alls - funderar faktiskt starkt på om det inte skulle vara allra bäst att amputera bort skiten, jag tror jag skulle vara ganska bra på att vara döv.

Blir så sanslöst trött på sjukvården också. Ringde vårdcentralen nyss för att bli idiotförklarad för hundraelfte gången.

Jag - hej, jag har öroninfektion, jag behöver boka en tid för att få recept på antibiotika och örondroppar. Jag har haft det såhär många gånger så jag är säker på att jag behöver träffa en läkare. Idag.
Sjuksköterskan - jaha, öroninfektion? På vilket sätt?
Jag - ehh..på vilket sätt? Ja, på det sättet som kräver behandling.
Sjuksköterskan - men har du några symtom då?
Jag - jamen självklart, jag har ONT!
Sjuksköterskan - jaha, men du kanske borde avvak...
Jag - AVVAKTA?! Skämtar du? Jag har SKITONT och jag har en liten bebis att ta hand om här! Jag hör ingenting på höger öra, halva ansiktet har svullnat upp och mitt huvud håller på att sprängas! Och jag har haft det här problemet i Hela Mitt Liv och jag VET att det SÄMSTA jag kan göra är att AVVAKTA!!!!!!!!!!!!!!
Sjuksköterskan - okej, dröj kvar. *kopplar bort mig*

Yyyyyyyyyl! *sliter mitt hår* Varför pratar alla så varmt om den fantastiska svenska vården? Jag har hunnit med att besöka en del länder och även hunnit med att lida av diverse krämpor i dessa länder och ingenstans har jag fått så sunkig eller i värsta fall obefintlig vård som här! Varför kopplar de bara bort mig? Varför kopplar de ALLTID bara bort mig? Varför ska man ALLTID avvakta tills man mår så dåligt att man måste snickra ihop sin egen lilla respirator i vardagsrummet?

Nu ska jag till en doktor om jag så ska bryta mig in på vårdcentralen och haka fast mig med handbojor vid läkarens skrivbord. Återkommer.

Salma är VILD!

Imorse vaknade jag av världens smäll och sen ett vrålskrik! Gissa om jag satte hjärtat i halsen arton gånger när jag kastade mig fram mot sängkanten och hittade Salma på golvet:( Stackars lilla! Och Helal och jag har ju varit så beräknande och lagt madrasser och kuddar på hela golvet runt sängen, men naturligtvis lyckas hon pricka in sitt fall preciiiis i glipan mellan alla skyddsunderlag och landa på läskigt hårt naket golv istället...

Jag blev såklart helnojig och ringde sjukvårdsupplysningen. Men när sjuksköterskan hörde Salma jollra lyckligt i bakgrunden sa hon att jag nog kan vara lugn:) Men alltså, jag fattar inte hur min lilla vilde bär sig åt - hon har ju definitivt varit alldeles knäpptyst iallafall medans hon rullat typ sju varv för att komma bort på helt motsatt sida av sängen.

Nu ligger hon på golvet och har spanat in fjärrkontrollen som ligger en meter ifrån henne och hon draaaar sig fram med armarna och sparkar helt maniskt med knäna i parkettgolvet för att komma framåt. Nån fin teknik är det inte, mest ren VILJA;) Jag kan inte förstå att det går så fort - ena dagen ligger hon orörlig på rygg som en sömnig liten padda och nästa dag kravlar hon runt som en liten tok och rullar ur sängen. Vart tog min lilla lilla bebis vägen?

Saknar!

Min allra bästaste vän bor FORTFARANDE i Tyskland! Morr! Pia, kom heeeeem * Hanna ropar* Daj-daj-daaaaj! *Salma ropar*

KRAM!

Rapport!

Igår promenerade jag och Salma runt på Söder och hade det skönt. Hittade en rolig Scrap-butik och kunde inte låta bli att köpa hem en bunt läckra papper att pyssla med. Fnulade ihop ett litet album med Salma-foton som jag ska skicka till Helals moster.


Fortsätter min kamp mot kilona! Istället för underbar chokladglass och knapriga chilinötter blir det...jordgubbar och vindruvor! Gott är det ju (men nötter och glass spelar ändå i en annan division)

Mamma, pappa och Elvira kom och hälsade på en eftermiddag och vi promenerade ner till det fina lilla badet här i närheten. Men först gungade Salma lite med sin morfar på gården, och det var ju störtskoj:)

Salma fick ett härligt plask-bad i balja ute på Gunillas grönskande tomt. Kolla vad koncentrerad hon är när hon plaskar! Dock förstår hon inte alls varför hon får vatten i ansiktet hela tiden, hon ser lika förvånad ut varje gång det händer *s*

Lite gå-träning på gräsmattan blev det också! Salma ÄLSKAR att stå på benen och när man hurrar och klappar händerna för henne blir hon så stolt att hon knappt vet vad hon ska göra av sig själv:)

Softar lite på trappen till Gunillas kolonistuga...det är ju hur skönt som helst att vara därute och bara ...vara. Hallonbuskarna dignade av mogna bär och jag åt så mycket att jag var tvungen att ligga på soffan och jämra mig över ont-i-magen resten av kvällen! Åhh, nästa sommar tultar Salma runt och plockar hallon alldeles själv säkert....

I koloniområdet finns en alldeles nyfödd bebis-pojke som Salma fick träffa. Plötsligt blev mitt lilla barn en groteskt stor bebis ju! Och spana in den skeptiska blicken Salma ger lillbebisen, haha...

När Helal är ledig är vi ofta ute och promenerar och turas om att bära Salma i sjal och sele. Här är vi vid vattnet vid Farsta Strand.

Och här har vi nysnaggade Helal i egen hög person!

*PUST*

Har varit på världshistoriens mest ansträngande träningspass ikväll! Tjejen som ledde passet kan inte ha varit en äkta Homo Sapiens för hon studsade mellan de fyra väggarna oavbrutet i en timme utan att få ens en tillstymmelse till svettdroppe i pannan...själv höll jag på att få stroke. När jag cyklat hem kastade jag mig in i en iskall dusch och nu sitter jag och sörplar i mig mitt ljuvliga gröna te och tänker inte röra mig ur fläcken förrän det är dags att hasa mig i säng. Salma och Helal har haft en trevlig kväll tillsammans medan jag var borta. Nu sover Skruttis och Helal sitter på golvet i vardagsrummet, tittar på en iransk komedi och tjuter av skratt:) Synd att jag inte riktigt kan hänga med i humorn:/ Nåja, satsar på att lära mig språket i samma takt som Salma!:)

Natti!